Gikt: Orsaker, Symtom och Behandling hos FasciaKlinikerna

Varför uppstår Gikt?

Livsstilsfaktorer som påverkar risken för gikt

Det finns flera livsstilsfaktorer som kan påverka risken för att drabbas av gikt. Bland annat hög kroppsvikt, oavsett om det är orsakat av övervikt eller muskelmassa kan ge hög halt av urat i blodet. Viktigt att tänka på är att personer med övervikt ofta har flera faktorer som kan öka risken för gikt, såsom insulinresistens och hyperlipidemi. Dessutom ska man tänka på att muskelarbete under kort tid höjer nivån av urinsyra i blodet medan regelbunden träning på måttlig nivå sänker halterna.

Att minska sin alkoholkonsumtion kan också vara en viktig faktor. När alkohol bryts ner bildas bland annat laktat som hämmar utsöndringen av urinsyra från njurarna. Intag av purinrika livsmedel kan ge förhöjd halt av urinsyra i blodet.

Genetiska faktorer och gikt

På senare år har man funnit flera genvariationer som ökar urinsyran i blodet. Genvariationerna kan även ge en delvis förklaring till de stora skillnaderna i förekomst av gikt i världen. Om sjukdomen finns inom familjen är det större risk att drabbas då det finns en ärftlig komponent.

Sjukdomar och läkemedel som kan öka risken för gikt

En del läkemedel kan öka risken för gikt. Bland annat vätskedrivande läkemedel, cytostatika, litium men även läkemedel med acetylsalicylsyra och nikotinsyra kan öka halten av urinsyra i blodet.

Symtom på Gikt

Karakteristiska tecken på ett giktanfall

Giktanfall karaktäriseras av plötslig, intensiv smärta i leden som ofta uppstår under natten då kroppstemperaturen sjunker. Andra vanliga symtom i den drabbade leden är minskat rörelseomfång, ömhet, rodnad, värme och svullnad i den drabbade leden.

Långsiktiga komplikationer och kronisk gikt

Om man inte gör något åt sina besvär kan det leda till komplikationer i form av kronisk gikt med skador på skelett, leder och ledbrosk. Kronisk gikt kan även bilda så kallade ”giktknutor”, det vill säga tofi. Dessa består av ansamlingar av uratkristaller och lokaliseras ofta runt ytterörat, armbågens slemsäck, akillessenan eller fingrar. Trofi kan orsaka smärtsamma och svårläkta sår samt nedsatt funktion. En annan långsiktig komplikation av gikt är njursten och andra skador på njurarna.

Undersökningar och Diagnos

Hur gikt diagnostiseras

Ofta är det mycket enkelt att diagnostisera gikt, eftersom symtomen är mycket tydliga. Man får även lämna ett blodprov där halten av urinsyra undersöks. Ibland kan det vara nödvändigt med röntgen och analys av ledvätskan för att diagnosen ska bli mer säker.

Vikten av urinsyranivåer i blodet och ledvätskeprov

Analys av ledvätska samt blodprov kan göra att man snabbt upptäcker sjukdomen med att finna tidiga tecken. Tyvärr är det många vårdcentraler som inte har tillgång till dessa metoder. För att kunna klassificera en ledsjukdom som gikt har man istället tagit fram olika kriterier som ska uppfyllas.

Behandlingsmetoder för Gikt

Akut behandling och smärtlindring

Vid akut gikt ges främst Kolkicin och antiinflammatoriska värktabletter, även om personen redan går på uratsänkande behandling. Det är även viktigt att avlasta och vila leden då tryck kan förvärra smärtan.

Långsiktig behandling och förebyggande åtgärder

För att minska risken för återkommande gikt behandlar man ofta med antiinflammatoriska och uratsänkande läkemedel, exempelvis allopurinol. Ofta behöver man göra uppföljningar av behandlingen för att undersöka om halten av urinsyra är på rätt nivå.

Livsstilsändringar för att minska risken för giktanfall

Det finns flera livsstilsförändringar man kan göra för att minska risken för att drabbas av gikt. Bland annat hålla en sund kroppsvikt med regelbunden träning. Håll dig hydrerad och minska konsumtionen av purinrika livsmedel. Att minska sin alkoholkonsumtion är också viktigt.

Hur vi kan hjälpa dig

På Fasciaklinikerna har vi specialiserat oss på att se och behandla kroppen utifrån ett helhetsperspektiv. Vi utför fasciabehandlingar, en mycket effektiv behandlingsmetod som fokuserar på att behandla och underhålla fascian i vår kropp. Fascian är det nätverk av bindväv som sammanbinder och genomtränger allt i vår kropp. Alla celler, vävnader (till och med benvävnad), muskler och organ innehåller fascia. Fascian är dessutom väldigt rik på fria smärtreceptorer, så kallade nociceptorer som reagerar på stimuli som tryck, och sänder signaler till det centrala nervsystemet där det tolkas som smärta.

En fasciabehandling fokuserar på att lösa upp spänningar och adhesioner i fascian och att öka dess flöde. Minskat tryck och ökad cirkulation gör att cellmembranen lättare tar upp näring och avger avfallsprodukter. En fasciabehandling kan leda till en förbättrad rörlighet i den drabbade leden med mindre smärta och förbättrad självläkning.

Under ett besök gör vi en analys av hela kroppen för att se vart kompensationer och snedbelastningar finns och hur de har spridit sig. Finns det en obalans i kroppen finns det risk att de sprids vidare och påverkar andra strukturer. Det är därför det är mycket viktigt att snabbt söka hjälp så fort du får några symtom.