Artros i ryggen

Ryggen kan delas in i halsrygg, bröstrygg, ländrygg, korsrygg och svanskotor. Ryggraden eller ryggkotpelaren, består av 32-34 kotor, då svanskotorna varierar mellan tre till fem stycken. Den består av sju halskotor, tolv bröstkotor, fem ländkotor, korsbenet som egentligen är fem sammanvuxna kotor samt svanskotorna.
I kotkropparna finns en hålighet som tillsammans bildar kanalen för ryggmärgen från vilken det sedan går ut nerver, så kallade spinalnerver. De går ut mellan varje kotkropp, åt båda sidor av ryggraden.
Mellan kotorna finns broskskivor, diskar, som har en stötdämpande och friktionsdämpande funktion.
Varje kota har så kallade ledutskott åt vardera sidan. Dessa ledar mot ledutskotten på angränsande kotor, och lederna utgör de så kallade facettlederna. De flesta kotor har fyra ledutskott, två åt höger och två åt vänster. Två utskott pekar uppåt och ledar mot de nedåtpekande utskotten på kotan ovanför och två pekar nedåt och ledar mot de uppåtpekande utskotten på kotan nedanför.
Facettlederna är små leder med ledbrosk och ledkapsel. Vid artros i ryggen så är det ledbrosket i facettlederna som blivit skadat eller försämrat.
Ryggraden har, sett från sidan, en S-form som också bidrar till elasticitet och stötdämpning. Beroende på den här S-kurvaturen så ligger facettlederna i olika vinklar mot varandra i olika delar av ryggraden.

Artros i ryggen drabbar oftast nacke och ländrygg men kan drabba alla delar av ryggraden. Ledbrosket i leder, i det här fallet facettlederna, bryts kontinuerligt ner och byggs upp i samma takt om leden är i balans och belastas korrekt och rätt näringsämnen finns tillgängliga.

Hitta på sidan

Vad är artros i ryggen?

Vid artros är den här balansen störd, brosket bryts ner snabbare än det byggs upp. Det blir skador i brosket och det kan så småningom, vid grav artros, på vissa ställen försvinna helt. Det här gör att leden tappar funktion, blir stel och ger smärta. Belastningen på lederna ökar då brosket inte fungerar optimalt, vilket i sin tur påverkar andra strukturer och rörligheten försämras ytterligare. En ond cirkel.

Symptom på artros i ryggen

Symptomen på artros i ryggen kommer ofta smygande då artros oftast utvecklas långsamt under många år. Det första man, i de allra flesta fall, känner av är stelhet i ryggen, framförallt efter vila då det kan vara svårt att få igång rörligheten. Man kan också ha ont i ryggen vid vissa rörelser och ryggen kan kännas trött. Vid längre framskriden artros kan smärta och värk förekomma även under vila.

Ofta blir symptomen värre i vissa perioder och ibland kan symptomen vara mer lindriga, symptomen kommer i skov. Det kan variera beroende på livsstil och hur mycket man rör sig eller inte, även väder kan påverka hur symptomen yttrar sig. Dålig arbetsställning och överbelastning av ryggen kan förvärra symptomen.

Att gå med mer eller mindre konstant smärta och ha nedsatt rörlighet och funktion ger försämrad livskvalitet. Med tiden tär det på krafterna och humöret och man kan bli nedstämd och deprimerad. Det ger också följder med överbelastning och smärta i andra delar av kroppen, som till exempel höftböjarmuskulatur, sätesmuskler och skuldror.

Orsaker till artros i ryggen

Orsaken till artros i ryggen är oftast en obalans i belastningen av ryggkotorna och därmed diskar och facettleder. Det kan orsakas av felaktig arbetsställning och ensidigt upprepande av rörelser. Ibland kan ett direkt trauma ligga bakom men ett trauma skapar i sin tur obalans och snedbelastning av lederna. Olika näringsbrister kan också göra att byggstenar saknas för att bygga nytt brosk.

Obalans och överbelastning av vissa leder orsakas i de allra flesta fall av ett snett bäcken. Ett snett bäcken kommer att påverka balans och belastning i hela ryggraden, uppåt till nacken och även vidare nedåt där det påverkar höftledernas, knäledernas och fötternas belastning.

Bäckenet består av två ”halvor” som framåt är sammanfogade med en broskfog och bakåt mot ryggraden är öppna och inte sammanvuxna. De båda halvorna är bakåt ledade mot korsbenet via SI-leden. Det här gör att halvorna kan förskjutas i höjdled gentemot varandra och även rotera framåt/bakåt.

När och var ska jag söka behandling för artros i ryggen

Ont i ryggen behöver inte alltid betyda att en artros har utvecklats. En artros är heller inte något farligt och att hålla sig i stillhet gör ofta att smärtan blir värre. Stillasittande och orörlighet är förödande för kroppen i allmänhet. Det gäller att hålla igång rörlighet och flöde så att inte trycket och smärtan ökar på vissa vävnader. Därför är det viktigt att få behandling för att se till att bäcken och ryggrad belastas så jämnt som möjligt.

Behandling av en Fasciaterapeut kan förhindra att artrosen utvecklas och blir allvarligare. Fasciaklinikernas terapeuter har en helhetssyn på kroppen och gör en kroppsscanning för att sedan ge de bästa möjligheterna till att få jämn belastning på leder och mjukdelar. Sök hjälp så fort som möjligt för att undvika ytterligare slitage på kropp och leder.

Behandlingen utförs med olika manuella och vibrerande tekniker och gör inte ont utan är skonsam och behaglig. I samarbete med terapeuten kan en plan läggas upp för att möjliggöra läkning av ledbrosket, både vad gäller behandling, träning och näringstillskott.

Gå till en Fasciaklinik nära dig

Kan man förebygga artros i ryggen?

Genom att försöka hålla kroppen i en så god balans som möjligt så kan artros i ryggen förebyggas. En god balans innebär bland annat att se till att hålla kroppen rak så att den inte snedbelastas och vissa leder och även mjukdelar därmed överbelastas. Det innebär också en bra kost och tillräckligt näringsintag så att det finns byggstenar att reparera och underhålla till exempel kollagenuppbyggnad. Även en lagom aktiv och rörlig livsstil är viktigt, stillasittande är förödande för kropp och leder men även alltför hård träning kan vara ogynnsamt framförallt om lederna inte belastas jämnt och näringsförsörjningen är bristfällig.

Det kan vara svårt att själv känna av hur balanserad kroppen är, om man inte lärt sig signalerna. Därför är det positivt att regelbundet och förebyggande gå till en Fasciaklinik för att få en kroppsbalansering och Fasciabehandling. Terapeuten kan också ge dig tips och råd om näringstillskott som är extra viktiga för ledbrosk, till exempel kollagen, C-vitamin, MSM mm.

Övningar för artros i ryggen

Det är viktigt att röra sig och försöka hålla ryggen rörlig men samtidigt inte överbelasta ryggen i felaktiga ställningar. Att vila och sitta still underlättar inte artrosens läkning utan kommer istället förvärra det hela.

Undvik rörelser som förvärrar smärtan. Sträckning av ryggen bakåt kan man vara försiktig med då det ökar trycket och belastningen på facettlederna. Att böja ryggen framåt minskar däremot trycket på facettlederna.

Coreträning och balansträning för att stärka kroppens stabiliserande muskler är viktigt för att minska trycket på ryggens leder och diskar. Även avslappnings- och andningsövningar där man andas med magen kan avhjälpa det onda.

En bra övning är bäckentilt. Då ligger du på rygg med benen vinklade och fötterna i golvet. Vicka nu bäckenet mjukt framåt och bakåt så att du får rörelse i ryggraden. En enkel övning som också ger träning för core- och bukmuskler utan att belasta ryggen.