Artros
Artros symptom
Symptom för artros kännetecknas av smärta, svullnad, stelhet och även obehag i form av en stickande och domnande känsla. Smärtans orsak beror på den inflammation som uppstår i leden på grund utav artrosen. Vi har inga känselreceptorer i ledbrosket, utan det är området runt omkring ledbrosket som signalerar smärta då det blir inflammerat, däribland ledkapseln. Detta kan i sin tur påverka ledvätskan så att den blir mindre viskös, det vill säga ger sämre smörjning. I förlängningen kan det leda till en mycket begränsad rörlighet, men beroende på var artrosen är belägen någonstans kan symptomen variera. Till exempel går det att känna värme och tydligt se svullnad och deformation om artrosen finns i en fingerled.
Vad är artros?
Artros är nedbrytning av ledbrosk. Det blir en obalans i broskomsättningen då nedbrytning av ledbrosket går snabbare än nybildning. Ibland benämns det också förslitning. Artros kan utvecklas i alla leder med ledbrosk. Båda ledytorna i en led har ett ledbrosk som ska stötdämpa och minska friktionen mellan ledytorna, även med hjälp av ledvätskan emellan.
Varför får man Artros?
Artros uppstår vanligtvis på grund av ett trauma, en långvarig snedbelastning eller ålder. Ledbrosket kan brytas ner med åldern, då brosket blir torrare och skörare med åldern. Artros i medelåldern kan bero på ensidigt arbete med snedbelastning, där leden belastas ojämnt över tid så att det då uppstår en förslitning av ledbrosket. Ledartros kan även uppstå på grund av långvarig näringsbrist, vilket uppstår när beståndsdelarna, som behövs för att bygga brosket saknas. Vidare kan artros också uppstå på grund av immobilisering av leden, det vill säga att leden är inaktiv på grund av att den inte används.
Artrosbehandling – Vad kan jag göra själv?
Innan behandling av artros är det nödvändigt att försöka reda ut varför artrosen har uppkommit. Detta beror på att behandlingen därefter varierar och skiljer sig beroende på orsak. Om det rör sig om en felbelastning på grund av obalans, snedhet, asymmetri eller trauma, så behöver man samtidigt få hjälp med att balansera upp kroppen så att leden blir korrekt belastad. Rätt typ av belastning med dynamisk kompression är nödvändigt för att stimulera cellerna i ledbrosket att producera kollagen typ II. .
Leden måste användas, men inte överbelastas. Rätt träning är lik den rörelse som leden normalt ska utföra, oftast dynamisk kompression. Riktad träning med dynamisk kompression ska vara lätt och ca 6-10 minuter, helst 3 ggr per dag. Broskets celler stimuleras då upp till tio minuter, därefter måste cellerna få vila minst sex timmar för att kunna svara på ny stimulans. Belastningen behöver inte, och ska inte, vara alltför hård. Att till exempel hoppa hopprep är utmärkt om det gäller en knä- eller höftled.
För att ledbrosket ska återbildas behövs också rätt näring, rätt aminosyror för att bygga kollagen II. Hydrolyserat kollagen, 15 g per dag har visat bra resultat. Detta bör intas helst 30 till 60 minuter före övningarna, eftersom näringsupptaget i brosket ökar då leden används.
Fasciabehandling vid Artros
Fasciabehandling och dess fördelar vid artros
Fascia är en term som hänvisar till det bindväv som omger och går genom muskler, organ, nerver och blodkärl i hela kroppen. Fasciabehandling, eller myofascial release, är en typ av fysioterapeutisk teknik som syftar till att släppa på spänningar och stramhet i denna fascia.
Hur fungerar Fasciabehandling?
Under fasciabehandlingen används manuella tryck- och sträcktekniker för att mjuka upp och släppa på bindväven. Detta kan hjälpa till att förbättra rörelseomfånget, minska smärta och spänningar, och förbättra blodcirkulationen i området. Dessutom använder vi på Fascia Klinikerna vår effektiva maskin som stimulerar återställningen av kroppens fascia med vibrationsteknik som både känns behaglig och som ger bra effekt och smärtlindring.
Fasciabehandling och Artros
- Smärtlindring: Genom att släppa på spänningar och stramhet i fascian kan behandlingen hjälpa till att lindra smärta orsakad av artros.
- Förbättrat rörelseomfång: Artros kan begränsa rörelsen i de drabbade lederna. Genom att mjuka upp fascian kan behandlingen hjälpa till att förbättra rörligheten och minska styvheten i leden.
- Stöd för helande: Bättre cirkulation till följd av fasciabehandling kan främja läkning genom att öka flödet av näringsämnen till det drabbade området. Detta kan bidra till att stödja kroppens naturliga läkningsprocess.
Artros i knä
Artros i ett knä uppkommer då nedbrytningen av knäets ledbrosk går snabbare än uppbyggnaden och det kan uppstå på grund av en långvarig snedbelastning av knät så att det blir överansträngt eller ett tidigare trauma. Med tiden ger det upphov till en varierande smärta och begränsad rörlighet i knäleden. Knät kan också bli svullet och varmt.
Skadan eller överansträngningen innebär att det uppstår en inflammation i knäleden och den är orsaken till smärtan. Inflammationen skapar ett ökat vätsketryck runt ledkapseln och i ledvätskan och gör området mer spänt. Så småningom bildas en tätare, mer fibrös vävnad med en förtjockning av mer kollagen runt ledkapseln, vilket är kroppens försök till att förstärka området till följd av nedbrytningen av ledbrosket. Strukturen runt omkring blir då mer stel och får en försämrad rörlighet.
Artros i höft
Då en led har utsatts för ett trauma, en skada, kan så småningom artros uppstå. Artros uppstår då ledbrosk bryts ner snabbare än det byggs upp. Den vanligaste anledningen till artros i höften är att höftleden har utsatts för långvarig snedbelastning så obalans i bäckenet har uppstått, till exempel en rotation eller snedhet, vilket gör att höftkulan inte ligger rätt i ledskålen. Under lång tid blir belastningen ojämn, där höft och knä påverkar varandra, vilket kan göra det svårt att veta skillnaden på om problemet är i höften eller knäet. Denna “bäckenproblematik” eller en sned höft kan uppstå från fall, skador, fel arbetsbelastning och även förlossningsskador. Enformig belastning som att ofta bära på tung packning, där den ena sidan av kroppen belastas mer, ger upphov till snedbelastning. Därför är det viktigt att jämna ut vikten och balansera belastningen jämnt över kroppen.
Ett snett, roterat bäcken orsakar en obalans i ledernas belastning som i sin tur kan ge artros i en höft eller annan led. En höftled kan felbelastas, även med ett korrekt, balanserat bäcken, så att bäckenet så småningom dras snett på grund av spänningar i muskulatur och fascia.
Artros i höften innebär att det skapas en inflammation i höftleden. Det bildas så småningom en förstärkning av fiberproteinet kollagen runt ledkapseln. Inflammation och förtjockning ger upphov till smärta och begränsad rörlighet i höften som förvärras allteftersom brosket bryts ner. Då allt brosk brutits ner nöts ben mot ben, vilket blir än mer smärtsamt. Höftledsartros påverkar således hela kroppens rörlighet och hållning och kan även ge smärta i knän. Då det är väldigt smärtsamt att gå och röra sig så kan även lymfsystem och därmed immunförsvar och allmänt välmående påverkas negativt.
Artros i axeln
Axeln består av två leder, nyckelbensleden (AC-leden), mellan nyckelben och skulderblad, och axelleden, mellan överarmsben och skulderblad. Båda kan drabbas av artros. Axelleden är relativt instabil på grund av att den har en grund ledskål. Därför har den lättare att luxera, hamna ur led, än andra leder. En luxation är ofta lätt att återföra av samma skäl, men det kan med tiden utvecklas en artros på grund av små skador som uppstod då leden luxerade. Axelleden har ledytor som är täckta med ledbrosk och om axeln råkar ut för trauma, till exempel en luxation, eller att den överbelastas, så kan en inflammation uppstå så att ledbrosket snabbare bryts ner och så småningom resultera i artros. Då kommer kroppen att svara med att bygga upp förstärkning med ökad mängd kollagen kring ledkapseln. Inflammation och förtjockning ger upphov till smärta och stelhet i axeln. Det kan även resultera i frozen shoulder, frusen skuldra, eller begränsad rörlighet. Det kan uppstå förträngningarna som trycker på nerver som går ut i armen och handen, vilket kan ge stora problem med domningar och stickningar i arm och hand. I vissa fall kan operation där förträngningen rensas vara aktuell.
Artros i fingrar
Artros i fingrar kan uppstå vid långvarig överansträngning och enformiga rörelser som exempelvis vid långvarigt, enformigt skrivarbete. Enformigt arbete med tummarna, som massör eller professionell TV-spelare, kan ge artros i tummarna, som är speciellt känsligt då tummarna är flitigt använda. I varje fingerled är ledytorna täckta med ledbrosk. Vid artros i fingerleder har ledbrosket förslitits, genom att nedbrytningen av brosket gått snabbare än uppbyggnaden. Långvarig överansträngning av fingrarna gör att det uppstår en inflammation i leden och ledbrosket bryts ner, då kommer kroppen att skapa en tätare struktur som en förstärkning runt omkring leden, för att försöka läka skadan. Detta kommer i sin tur leda till uppsvällda leder med en begränsad rörlighet och stelhet samt smärta vid rörelse och belastning och av fingrarna men även en molande värk.
Artros i ryggen
Ryggkotornas leder kallas facettleder. Kotorna har små ledutskott åt vardera sidan, höger och vänster. Varje kota har ett övre respektive nedre ledutskott, som ledar mot ovanliggande kotas nedre ledutskott respektive underliggande kotas övre ledutskott. Blev det snurrigt! Där ledutskotten möts mellan två kotor bildas facettlederna. Artros i ryggen, ryggradsartros, kan uppstå av trauma eller från långvarig snedbelastning som leder till att ledbrosket bryts ned snabbare än det bildas nytt. Ryggradsartros uppstår oftast i nacke och ländrygg. Långvarig snedbelastning sliter på ledbrosket, kroppen svarar med inflammation och kompenserar för obalansen genom att bygga upp en struktur av kollagen runt omkring området. Det bildas en kraftigare fasciastruktur. Denna fibrösa förstärkning byggs upp som ett försvar för att bibehålla styrkan kring ledbrosket, på sikt kommer den istället att ge upphov till ökat tryck på nervreceptorer som signalerar smärta samt en ökad bildning av fler smärtreceptorer. Smärtan kommer således inte från ledbrosket i sig utan från inflammationen och fascian runt omkring. Om artrosen i ryggen orsakar tryck på nerver kan det även medföra att olika organfunktioner påverkas, till exempel andning, matsmältning, urinblåsa och tarm.
Artros i handleden
Artros i handleden, också känt som handledsartros, är en typ av ledsjukdom som uppstår när brosket mellan lederna i handleden bryts ner. Detta brosk fungerar normalt som en stötdämpare och gör att handledens ben kan röra sig smidigt mot varandra. När det bryts ner, kan benen gnugga mot varandra, vilket orsakar smärta, svullnad och minskad rörlighet.
Orsaker till artros i handleden kan inkludera ålder, slitage, genetiska faktorer, tidigare skador som frakturer eller sprickor, och inflammatoriska sjukdomar som reumatoid artrit.