Gikt i fotleden: Symtom, orsaker och effektiv behandling
Vad är gikt i fotleden?
Gikt (arthritis urica) är den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen (artrit) i vårt samhälle. Inflammationen orsakas av hyperurikemi, för höga nivåer av urinsyra/urat i blodet. Urinsyra är mycket svårlösligt och kan kristalliseras och hamna i leder, senor eller annan omkringliggande vävnad. Det kan leda till plötslig, intensiv smärta, svullnad och rodnad.
Gikt drabbar oftast stortån men även andra delar av foten kan drabbas, bland annat fotleden. Sjukdomen förekommer till en större del hos män. Att prevalensen av gikt ökar, är bland annat på grund av ändrade levnadsvanor och ökad förekomst av hög kroppsvikt. Att leva med gikt kan vara mycket plågsamt och påverka ens dagliga aktiviteter och arbetsliv.
Symtom på gikt i fotleden
Ett giktanfall i fotleden karaktäriseras av plötslig, intensiv smärta i leden som ofta uppstår under natten då kroppstemperaturen sjunker. Andra vanliga symtom i den drabbade fotleden är stelhet och minskat rörelseomfång, ömhet, rodnad, värme och svullnad.
Orsaker och triggande faktorer för gikt i fotleden
Det finns flera livsstilsfaktorer som kan påverka risken för att drabbas av gikt i fotleden. Bland annat hög kroppsvikt, oavsett om det är orsakat av övervikt eller muskelmassa kan ge hög halt av urinsyra i blodet. Viktigt att tänka på är att personer med övervikt ofta har flera faktorer som kan öka risken för gikt, såsom insulinresistens och hyperlipidemi. Dessutom ska man tänka på att muskelarbete under kort tid höjer nivån av urinsyra i blodet medan regelbunden träning på måttlig nivå sänker halterna.
Hög alkoholkonsumtion kan öka risken för att drabbas av gikt. När alkohol bryts ner bildas bland annat laktat som hämmar utsöndringen av urinsyra från njurarna. Även högt intag av purinrika livsmedel kan ge förhöjd halt av urinsyra i blodet.
På senare år har man funnit flera genvariationer som ökar urinsyran i blodet. Genvariationerna kan även ge en delvis förklaring till de stora skillnaderna i förekomst av gikt i världen. Om sjukdomen finns inom familjen är det större risk att drabbas då det finns en ärftlig komponent.
Det finns även en del läkemedel som kan öka risken för gikt. Bland annat vätskedrivande läkemedel, cytostatika, litium men även läkemedel med acetylsalicylsyra och nikotinsyra kan öka halten av urinsyra i blodet.
Hur diagnostiseras gikt i fotleden?
Ofta är det mycket enkelt att diagnostisera gikt i fotleden, eftersom symtomen är mycket tydliga. Man får även lämna ett blodprov där halten av urinsyra undersöks. Ibland kan det vara nödvändigt med röntgen och analys av ledvätskan för att diagnosen ska bli mer säker. Analys av ledvätska samt blodprov kan göra att man snabbt upptäcker sjukdomen med att finna tidiga tecken. Tyvärr är det många vårdcentraler som inte har tillgång till dessa metoder. För att kunna klassificera en ledsjukdom som gikt har man istället tagit fram olika kriterier som ska uppfyllas.
Effektiv behandling av gikt i fotleden
Akut behandling och smärtlindring
Vid akut gikt ges främst Kolkicin och antiinflammatoriska värktabletter eller injektioner, även om personen redan går på uratsänkande behandling. Det är även viktigt att avlasta och vila leden då tryck kan förvärra smärtan.
Långsiktig behandling och förebyggande åtgärder
För att minska risken för återkommande gikt behandlar man ofta med antiinflammatoriska och uratsänkande läkemedel såsom Allopurinol och Febuxostat. Ofta behöver man göra uppföljningar av behandlingen för att undersöka om halten av urinsyra är på rätt nivå.
Hembehandlingar och livsstilsförändringar
Det finns flera livsstilsförändringar man kan göra för att minska risken för att drabbas av gikt i fotleden. Bland annat hålla en sund kroppsvikt med regelbunden träning. Håll dig hydrerad och minska konsumtionen av purinrika livsmedel. Att minska sin alkoholkonsumtion är också viktigt. Vid ett anfall är det viktigt att inte belasta foten då det ökade trycket kan förvärra smärtan.
Möjliga komplikationer
Utan hantering kan gikt i fotleden orsaka komplikationer i form av kronisk gikt med skador på skelett, leder och ledbrosk. Kronisk gikt kan även bilda så kallade ”giktknutor”, det vill säga tofi. Dessa består av ansamlingar av uratkristaller och lokaliseras ofta runt ytterörat, armbågens slemsäck, akillessenan eller fingrar. Trofi kan orsaka smärtsamma och svårläkta sår samt nedsatt funktion. En annan långsiktig komplikation av gikt är njursten och andra skador på njurarna.
Hur vi kan hjälpa dig på Fasciaklinikerna
På Fasciaklinikerna har vi specialiserat oss på att se och behandla kroppen utifrån ett helhetsperspektiv. Vi utför fasciabehandlingar, en mycket effektiv behandlingsmetod som fokuserar på att behandla och underhålla fascian i vår kropp. Fascian är det nätverk av bindväv som sammanbinder och genomtränger allt i vår kropp. Alla celler, vävnader (till och med benvävnad), muskler och organ innehåller fascia. Fascian är dessutom väldigt rik på fria smärtreceptorer, så kallade nociceptorer som reagerar på stimuli som tryck, och sänder signaler till det centrala nervsystemet där det tolkas som smärta.
En fasciabehandling fokuserar på att lösa upp spänningar och adhesioner i fascian och att öka dess flöde. Minskat tryck och ökat cirkulation gör att cellmembranen lättare tar upp näring och avger avfallsprodukter. En fasciabehandling kan leda till en förbättrad rörlighet i den drabbade leden med mindre smärta och förbättrad självläkning.
Under ett besök gör vi en analys av hela kroppen för att se vart kompensationer och snedbelastningar finns och hur de har spridit sig. Finns det en obalans i kroppen finns det risk att de sprids vidare och påverkar andra strukturer. Det är därför det är mycket viktigt att snabbt söka hjälp så fort du får några symtom.