Artros Knä
Artros i knäleden gör att man känner sig stel i knät och det börjar göra ont då man går. Knäledsartros utvecklas långsamt. Ofta tar det flera år efter det att man börjat få ont, innan artrosen syns på en röntgenbild.
Knäledsartros kan ge stora problem i vardagen, då värken kan vara ihållande även i vila och det kan bli svårt att få ordentligt med sömn. Det resulterar i sämre livskvalitet och man kan får svårt att utföra vardagssysslor. Då artrosen förvärras och smärtan blir svårare rör man sig ofta mindre vilket i sin tur på sikt kan ge viktökning, diabetes typ II och hjärt- kärlsjukdomar. Dessutom försvagas muskulaturen vilket i sig kan förvärra smärtan. Svag muskulatur leder också till att det blir jobbigare att röra sig. Minskad rörelse leder till att knät stelnar ännu mer. En ond cirkel!
Det gäller därför att i tid försöka åtgärda orsaker och riskfaktorer till artrosen så att problemen inte förvärras. Det finns mycket man själv kan göra för att minska problemen med artros.
Knäledsartros Symptom
Knäledsartros ger stelhet i knät och det gör ont då man går, oftast på insidan av knät. Knät kan svullna och det kan göra ont då man trycker runt leden. Ofta kommer symptomen smygande över tid men ibland kan de också uppkomma plötsligt, till exempel i samband med en skada, utan att skadan i sig har orsakat artrosen.
Diagnosen ställs med röntgen men smärtan i leden kan, på grund av inflammationen, komma långt innan artrosen utvecklats så mycket så att den syns på röntgen.
Allteftersom artrosen förvärras blir smärtan i knät värre och man kan få ont i knät även utan att man anstränger leden. Värken kan bli mer konstant ihållande även då man sitter still och också under natten så att det blir svårt att sova.
Vad är knäledsartros?
Knät är leden mellan lårbenet och vårt skenben (tibia) och på framsidan av lårbenets nedre del glider också knäskålen (patella). Knäleden är en sammansatt led som består av flera ledytor, dels en yttre och en inre kondylled mellan lårben och skenben, dels en led mellan lårben och patella. Det är en lite komplicerad led där ledytorna har dålig passform mot varandra och därför stadgas leden ytorna upp med två menisker (broskskivor), en i vardera kondylleden. Meniskerna ska bidra med stötdämpning och bättre anpassning av ledytorna mot varandra. De fungerar som stabilisatorer i den annars instabila konstruktionen och de hjälper också till med smörjning av ledbrosket med ledvätska. För att ytterligare stabilisera leden finns två korsband, ligament som sitter i kors inuti leden. Det finns också sidoligament som sitter utanpå leden
Ledytorna är klädda med ledbrosk och det omsätts kontinuerligt i en frisk led, liksom annan vävnad, genom nedbrytning och nybildning. Då ledbrosket bryts ner snabbare än det byggs nytt har vi en artros.
Ledbrosk består av rikligt med kollagen typ II, hyaluronsyra och många andra stora molekyler som binder stora mängder vatten vilket ger en fast men ändå elastisk vävnad. I en frisk led råder balans mellan uppbyggnad och nedbrytning av brosk. Vid artros är den balansen rubbad. Då ökar friktionen i leden och så småningom kan ben nöta mot ben, då ledbrosket i värsta fall nötts ner helt.
Orsaken är oftast en långvarig överbelastning, ofta på grund av snedbelastning av knäleden då den inte belastas helt jämnt utan gnager snett på brosket, så att broskytan blir ojämn. Grundorsaken till snedbelastning i knät kan vara ett snett, obalanserat bäcken som ger följder på hela kroppens balans och belastning i alla leder.
En skada i knät, till exempel en meniskskada eller korsbandsskada, kan också orsaka en artros i knät på sikt, då skadan skapar en inflammation vilket påverkar inte bara ledbrosk utan ledkapsel, ledvätska, menisker, ligament osv.
Hur förebygger man knäledsartros
Håller man kroppen rörlig, utan att för den skull överanstränga den, och dessutom ser till att kroppen är i balans så har man röjt undan några stora riskfaktorer för artros i knät.
Vad innebär det då att hålla kroppen i balans? Både fysisk och mental balans är viktig. Det innebär lagom rörelse och rätt näringsintag, främst genom en sund kost men också tillskott av till exempel kollagen, C-vitamin, magnesium, MSM och andra näringstillskott, tillräcklig sömn, inte stressa, andas djupt och genom näsan, umgås med vänner, mm. Listan kan göras lång!
Kollagen, C-vitamin och magnesium är ofta brist faktorer i vårt dagliga kostintag och de är viktiga byggstenar för nybildning av brosk och Fascia.
Regelbunden rörelse, till exempel yoga eller pilates träning ett par gånger i veckan med kunnig instruktör så att balansen gynnas. Därtill egen daglig rörelse, sitt inte still för mycket, ta pauser och få igång flödet i ben och armar.
Förebygg artros i knät genom att regelbundet kolla upp och balansera kropp och bäcken. Regelbunden koll och behandling på till exempel en Fasciaklinik gör att hållningen förbättras och flödet kommer igång och spänningar släpper och man kan då åtgärda snedbelastningar i tid.
Vilka brukar få Artros i knät?
Som tidigare nämnts så ökar risken för knäledsartros markant då kroppen är i obalans, både fysiskt och psykiskt. För hög och ojämn belastning av knäleden är en stor riskfaktor.
Artros i knät är vanligare då man blir äldre, ofta över 50 år. Normalt åldrande innebär att kroppen har en sämre förmåga att bilda olika komponenter, reparera och läka och näringsupptag och flöde försämras.
Övervikt är en annan riskfaktor som gör att knäleden får en för hög belastning och kan orsaka artros. Diabetes påverkar fascian negativt, vilket också ökar risken för artros.
Olika typer av elitidrottare som tränar hårt och belastar knäna, framförallt vid ojämn snedbelastning, är ofta utsatta för knäledsartros.
När och var ska jag söka behandling för artros i knä?
Den allmänna uppfattningen inom vården är att artros inte går att bota. Brosk är dock, liksom alla vävnader, levande och bryts ner och återuppbyggs hela tiden. Det gäller att återfå balansen så att inte nedbrytningen går snabbare, åtminstone minska takten.
Vården erbjuder fysioterapi med träningsprogram, så kallad artrosskola, kortisonbehandling och eventuellt operation om artrosen är grav.
Anpassade rörelser dagligen är mycket viktigt. Det är inte skadligt för artrosen med rörelse även om det gör ont men det kan vara väldigt svårt att utföra ett träningsprogram om smärtan är olidlig.
Behandling på en Fasciaklinik innebär att terapeuten ser till helheten och försöker rätta till bäcken och hållning så att lederna får en jämn belastning. Så länge lederna har en ojämn belastning så kommer artrosen inte gå att stoppa. Vid jämn belastning av lederna brukar smärtan också minska vilket gör det lättare att själv träna och stärka muskulaturen korrekt.
Vad kan jag göra själv vid artros i knät?
Det viktigaste för att förbättra knäledsartros är att få hjälp med sin kroppshållning så att lederna får en jämn belastning. Detta får man bäst hjälp med hos en Fasciaklinik.
Därefter ska man se till att äta en hälsosam kost med bra näringsintag och för bästa effekt gardera sig med tillskott som gynnar brosk och Fascia, framförallt kollagen, C-vitamin och magnesium, vilka ofta är brist faktorer i dagens kost. Tillskott av större mängder hydrolyserat kollagen, minst 15 g, säkrar att man får i sig de aminosyror, byggstenar som behövs för att bygga nytt ledbrosk. Även C-vitamin och magnesium är viktigt ihop med kollagen för att få till en stark Fascia.
Minimera sockerintag, då socker ger en oelastisk och stel fascia, och inte gynnar kroppens läkning. Dessutom kan en sockerfattig kost gynna viktnedgång om man lider av eventuell övervikt.
Att röra sig dagligen, utan att överbelasta, är mycket viktigt. Gärna mjuka, stärkande övningar, så att muskulaturen stärks, vilket skyddar lederna.
Hjälpmedel vid knäledsartros
Det är viktigt att använda skor med bra stötdämpning vid knäledsartros. En stum hård sko med dålig stötdämpning ger en högre belastning på knät och det kan orsaka mer smärta och försvåra promenader.
Är smärtan alltför stor då man går är det viktigt att ändå försöka röra sig, ta hjälp av en käpp eller dylikt för att kunna gå. Det sämsta man kan göra är att sitta still. Men se till att få kroppen i en jämnare belastning är nummer ett för att minska problemen.