Vad är en inflammation?
Inflammation är kroppens svar på en skada, retning eller infektion. En akut inflammation uppstår vid skada eller infektion och innebär att kroppens immunförsvar aktiveras för att skapa en läkning i den skadade eller infekterade vävnaden. Normalt läker inflammationen ut inom en vecka och den skadade vävnaden läker ihop, men ibland kan det hända att inflammationen dröjer sig kvar. Orsaken till skadan, retningen eller infektionen kanske finns kvar eller så saknas något som gör att läkprocessen misslyckas och inte slutförs. Då kan inflammationen övergå till att bli kronisk. Att den blir kronisk innebär att den blir långvarig men inte nödvändigtvis livslångt.
Inflammation eller infektion?
Det är väsentligt att skilja mellan inflammation och infektion då dessa tenderar att blandas ihop. Begreppen hänger ihop men de beskriver två helt olika tillstånd. En infektion är ett angrepp av ett smittämne (t ex virus, bakterie, svamp) som har tagit sig in i kroppen. En inflammation är kroppens svar på en infektion eller skada. I princip leder en infektion alltid till en inflammation, vilket sker för att immunförsvaret aktiveras för att försvara och läka det område där infektionen har uppstått. En inflammation kan dock uppstå oavsett om det rör sig om en infektion eller ej. Skador, som frakturer, skavsår eller överansträngningar på grund av enformiga rörelser kan ge upphov till en inflammation då retning, uttröttning och mikroskador uppstår i vävnaden, utan att det föreligger en infektion.
Hur sker en inflammation?
När en inflammation uppstår i ett område, börjar immunförsvaret med att släppa ifrån sig signalämnen för att kalla dit fler försvarande celler, i form av olika typer av vita blodkroppar. De vita blodkropparna tar sig till det skadade området, samtidigt som blodtillförseln ökar och vidgar kärlen så att de börjar läcka ut ämnen till skadeområdet. Detta görs framför allt för att de vita blodkropparna ska komma ut från blodet och arbeta i det skadade området.
Blodflödet till området ökar, vilket ger en rodnad om det sker i huden. Med den ökade cirkulationen samt ökade aktiviteten uppstår rodnad, svullnad, värme samt smärta på grund av ett ökat tryck på nervreceptorerna och även substanser som retar smärtreceptorer. Svullnaden uppstår på grund av att kärlen läcker och fler vita blodkroppar ska snabbt anlända till det skadade området. Nu har det skapats en akut inflammation. Kroppen agerar så här för att försöka stänga in det skadade området och stoppa flödet, så att till exempel bakterier inte sprids vidare till ett större område. Inflammationen är alltså i sig en viktig och naturlig läkprocess som kroppen har.
Kronisk inflammation
Då kroppen inte lyckas läka det skadade området, övergår inflammationen till att bli kronisk, det vill säga långvarig. Vad händer då när inflammationen blir kronisk? Kroppens immunförsvar fortsätter att arbeta och då kommer man framförallt att uppleva fortsatt smärta. Kronisk inflammation beror på att det finns för mycket belastning i vävnaden som kroppen inte hinner hantera, så kallad oxidativ stress. Det kan till exempel uppstå andra inflammationer i kroppen samtidigt.
Den kroniska inflammationen är således förstadium till väldigt många sjukdomar. Förloppet mellan kronisk inflammation och andra sjukdomar kan förstås av oxidativ stress och det finns fler poddavsnitt [1] samt artiklar på Fascia Guiden att ta del av denna information. Artikeln “Oxidativ stress – Håller din kropp också på att rosta?” på Fascia Guiden, diskuterar förloppet mellan kronisk inflammation och andra sjukdomar mer ingående.
Symptom på inflammation
Inflammation ger upphov till smärta, där smärtan kommer ifrån de fria nervändar som blir överretade, delvis kemiskt av det som de vita blodkroppar släpper ut, men även av det tryck som uppstår vid ökad vätskeansamling. Till följd ger det svullnad, smärta, värme, rodnad och funktionsstörning som kan påverka rörligheten eftersom en viss del av kroppen inte kan användas på samma sätt som tidigare.
Orsaker och Symptom på allmän Inflammation i kroppen
Symptomen på inflammation är smärta, svullnad, värme, rodnad och funktionsinskränkning. I allmänhet kan man säga att om inflammationen påverkar större delen av kroppen, hela systemet, kan du få feber. Det brukar talas i termer av “lilla febern” och “stora febern”, där den förstnämnda beror på en lokal inflammation, medan den stora febern påverkar hela kroppen. Det är den ökade aktiviteten och ämnesomsättningen som höjer temperaturen, värme lokalt eller feber i hela systemet. Nedan presenteras symptom för inflammation i olika kroppsdelar.
Orsaker till Inflammation i ryggen
I flertalet studier som genomfördes av Siegfried Mense och Hoheisel år 2011-, 2019, nådde de slutsatsen att all ryggvärk orsakas av inflammation i ryggen. Inflammationen skapar en retning av de fria nervändar som finns i fascian i ryggmuskulaturen, oftast i ländryggen eller nedre bröstrygg. Flödet försämras och fascian blir tätare med ett ökat tryck på smärtreceptorer, samt ökat antal smärtreceptorer som signalerar mer smärta.
Värk i ryggen kan orsakas av en akut skada, sträckning mm, men också av långvarig felbelastning med en dålig ergonomisk arbetsställning eller tunga lyft. Ryggvärk kan oftast härledas från hur vi lever, det vill säga vår livsstil. Mycket stillasittande leder till ryggvärk medan motion och rörelse är bra för ryggen. All rörelse gynnar flödet och minskar inflammation. När problemen med ryggvärk börjar träda fram leder smärtan i sin tur till att de flesta försöker skona det område som smärtar, genom att då röra på sig mindre och framför allt kompenserar man och rör sig inte i balans. Detta kommer i sin tur leda till att flödet i fascian är i obalans och de kroppsdelar som hålls i stillhet stelnar än mer då flödet i fascian blir mer trögflytande och nätverket av kollagenfibrer tätnar.
Symptom på Inflammation i ryggen
En inflammation ger ett ökat tryck på smärtreceptorer, samt ökat antal smärtreceptorer som signalerar mer smärta. Kraftig smärta vid rörelse men även vid stillasittande och då man ligger. Kan ge sömnproblem och svårigheter med vardagssysslor. Rörligheten i ryggen försämras också markant, både på grund av smärta och förtätning.
Orsaker till Inflammation i axeln
Även en axel kan bli inflammerad, vilket kan ske när området blir överansträngt, som i sin tur kan bero på exempelvis att axeln överbelastas med ensidiga rörelser. Vi kanske bär på mycket vikt och upprepat under lång tid, och kanske arbetar i en för axeln dålig ställning. Det kan även uppstå en skada i axeln som gör att kroppen skapar en inflammation, till exempel en sträckning eller om man landar på axeln vid ett fall. Vid fall då man landar på axeln drabbas axelleden lätt av luxation då den har en grund ledskål. En luxation ger därefter upphov till en inflammation. Beroende på hur läkningen fortgår, kan inflammationen bli kortvarig eller långvarig. Om den blir långvarig, en kronisk inflammation, så kan det innebära förstadiet till frozen shoulder, frusen skuldra.
Symptom på Inflammation i axeln
En inflammation i en axel ger smärta och molvärk. Rörligheten försämras så att man får svårt att föra armen bakom rygen. Även muskelstyrkan kan påverkas på grund av nervkäm och man tappar styrka då armen för utåt.
Orsaker till Inflammation i knä
Inflammation i knäet uppstår vanligtvis från vrickningar, snedbelastning, upprepade hopp men framför allt felaktig hållning eller roterat snett bäcken. En bra hållning och upprätthållning av balans är därför viktigt så att bägge sidor av ryggraden samt bäckenet belastas lika. Ett annat exempel på inflammation i knäet kan bero på felsteg vid löpträning, eftersom det då uppstår en stöt mellan foten och underlaget vid landningen och när den upprepade belastningen blir för stor, kan mikroskador uppstå i fasciastrukturer runt knä och en inflammation skapas i det skadade området.
Symptom på Inflammation i knät
Inflammation i knäet ger smärta vid belastning, vilket kan medföra att det blir svårt att röra sig. Även molvärk vid vila kan förekomma. Man kan känna värme och svullnad med eventuell vätskefyllnad i knäet.
Orsaker till Inflammation i bröstet
Har man en komprimerad bröstkorg och dålig rörlighet, på grund av en hoptryckt hållning i kombination med att man sällan djupandas, då uppstår dålig rörelse i lungor och bröstkorg. På så sätt kan inflammation uppstå i muskulaturen och fascian kring bröstkorgen. Inflammationen orsakar i sig också dålig rörlighet så det blir en ond cirkel. Det här påverkar även andning, diafragma, lymfflöde och i slutändan även immunförsvar och välmående i stort.
Symptom på Inflammation i bröstet
Symptom på inflammation i bröstmuskulatur och runt revben kan vara andningssvårigheter, en upplevd känsla av att det är svårt att ta djupa andetag, man utandas och tar många små andetag istället för färre och djupare. Inflammation i bröstmuskulatur, revbensmuskulatur och fascia kan ge en hoptryckt hållning som gör att man får svårare att andas så att man sällan djupandas, det blir dålig rörelse i lungor och bröstkorg. Dålig hållning ger dålig rörlighet vilket påverkar andning, diafragma, lymfflöde och då även immunförsvar och allmänt mående.
Muskelinflammation
Inflammation i en muskel kan bero på överansträngning, enformig rörelse eller om muskeln har skadats, till exempel ett slag eller en sträckning. En skada, bristning kan drabba enstaka eller många muskelfibrer men det är vanligare att det är fascian runt muskelbuntar eller den kraftigare fascian runt en hel muskel eller muskelgrupp som skadas, att kollagenfibrer slits sönder.
Vid en inflammation i muskeln upplever personen smärta och smärtan kan även sprida sig till andra delar av kroppen. Rörligheten i den inflammerade kroppsdelen kommer att försämras och även det påverkar andra delar av kroppen.
Inflammationen sitter emellertid inte i muskelfibrerna eller muskelcellerna, utan i själva fascian, inuti och runt muskeln. Alla nervändar och nervreceptorer sitter i muskelns fascia och påverkas av och signalerar smärta vid en inflammation. Detta skapar i sin tur en ond cirkel eftersom hjärnan registrerar detta och bidrar med ännu mer retning. Ett sätt att bli av med inflammationen är rörelse samt behandling för att stimulera flödet och ge god näringstillförsel, för att minska oxidativ stress. Därför kan det vara till nytta att förse kroppen med antiinflammatoriska preparat såsom gurkmeja, magnesium och c-vitamin.
Det finns ett ytterligare sätt för att få bukt med denna problematik, genom injektion eller salva med kortison eller andra inflammationsdämpande läkemedel, till det skadade området. Problemet med detta är dock att kortison lindrar smärtan men tar inte bort orsaken till att inflammationen ursprungligen uppstod. Upprepad kortisonbehandling i för stora doser har också andra negativa bieffekter.
Inflammation skapas av kroppen för att läka något men när kroppen ej klarar av att läka det själv, det är då man får problem. Anledningen till att kroppen misslyckas med att läka det själv beror sannolikt på att vi har utsatt oss för alltför mycket belastning eller oxidativ stress. Den bästa lösningen är att behandla inflammationen genom att vara avslappnad i kroppen, inte stressa, upprätthålla en bra hållning och balans, äta en hälsosam kost utan processad mat och tillsatser, minska sockerkonsumtionen, äta rätt näring och byggstenar för att kroppen ska må bra samt tillföra kroppen vissa antioxidanter, mineraler och vitaminer.
Inflammation i leder
Om det har uppstått en inflammation i en led så försämras möjligheten till rörelse i området där inflammation finns. Orsakerna till en inflammerad led kan vara väldigt många, det kan bero på reumatiska problem eller exempelvis artros. Men oftast rör det sig om något mildare, såsom en överansträngning av led, vrickning eller felsteg, och behöver därför inte vara så allvarligt. Vanligt är att man får en inflammation i handleden eller inflammerad hälsena.
Om det har uppstått en inflammation i en led så är det viktigt att se till att leden belastas balanserat. Andra eventuella kroniska inflammationer i kroppen bör tas om hand så att de läker så bra som möjligt. De kan uppstå till följd av stress, lite sömn, näringsbrist, ohälsosam kost med processad mat, mycket socker, utarmad tarmflora, kaffe, alkohol, rökning och andra gifter med mera. Allt detta ger en stor belastning och skapar oxidativ stress, vilket betyder för mycket fria radikaler som försöker binda till sig elektroner och därmed förbrukar de stora mängder antioxidanter som till exempel hade behövts för att läka en ledinflammation. I och med en stor åtgång på antioxidanter vid all typ av stress och belastning vi utsätter kroppen för så uppstår snart en brist om de inte tillförs via kroppens egen produktion, kost eller kosttillskott. Därför är det gynnsamt att ta tillskott så att kroppen kan klara av att hantera det skadade området.