Boka Tid 
Illamående orsaker – Vad du behöver veta
Vad är illamående?
Illamående är en obehaglig reaktion från kroppen som kontrolleras av hjärnans kräkcentrum, Area postrema. Känslan av illamående kan variera i styrka, från en oklar förnimmelse till ett starkt behov av att behöva kräkas.
Kroppens reaktion
Vid illamående aktiveras kräkcentrum i den förlängda märgen via signaler som skickas från olika delar i kroppen. Blodbanan, mag-och tarmsystemet, balanscentret i örat eller hjärnan innehåller särskilda receptorer som vid retning skickar signaler till kräkcentrum där de tolkas som illamående och kräkning. Vid illamående ökar salivproduktionen, trycket i magen stiger medan den övre magmunnen och matstrupen utvidgas.
Kräkreflexens funktion
Kräkreflexen tillhör vårt nervsystem och går inte att styra. Det är en kärlrik struktur med hög genomtränglighet, vilket gör att den snabbt kan upptäcka olika kemiska budbärare i blodet och cerebrospinalvätskan. Kräkreflexen har en skyddande funktion och har sannolikt varit en mycket viktig del för vår utveckling.
Varför får man illamående?
Infektioner och magsjuka: Infektioner i mag- och tarmkanalen kan orsaka symtom som illamående. Inkubationstiden kan variera beroende på vad som orsakar besvären.
Matförgiftning: En av de vanligaste orsakerna till illamående. Oftast är orsaken gifter som bakterierna i maten producerar. Även intagande av vissa kemikalier och gifter som har använts vid livsmedelsproduktionen kan orsaka matförgiftning med illamående.
Influensa och covid-19: Kan skapa illamående, dock är det vanligare med luftvägssymtom.
Mag- och tarmproblem: Sjukdomar i mag-och tarmkanalen som exempelvis Crohns eller IBS kan göra nerverna mer känsliga, vilket kan orsaka att man blir illamående.
Graviditet och hormonella förändringar. Under graviditeten ökar hormonnivåerna i blodet. Dessa hormoner kan bland annat hjärnans kräkcentrum. Även stagnationen av lymfvätska kan orsaka illamående under graviditeten.
Migrän och huvudvärk. Många upplever illamående i samband med huvudvärkssjukdomar som migrän eller klusterhuvudvärk. Forskare har inte funnit någon riktig orsak till illamåendet. En teori är att det centrala nervsystemet triggas vilket förändrar det autonoma nervsystemets funktion. Många med migrän har även gastroparesis, vilket innebär att magsäcken tömmer sitt innehåll långsammare. Illamående och kräkningar är två vanliga symtom vid gastroparesis.
Andra medicinska tillstånd som kristallsjuka, hjärtattack, öroninflammation och levercancer kan orsaka illamående.
Andra orsaker
Åksjuka och reaktioner på läkemedel
Åksjuka uppstår när den rörelse man ser skiljer sig från vad ens inneröra känner. Detta kan orsaka symtom som illamående och kräkningar. Åksjuka kan uppstå av bland annat bilkörande, flyg- och tågresor, eller av åkattraktioner på nöjesfält.
Flera läkemedel kan ge illamående som biverkning. Dessa kan inkludera antibiotika, antidepressiva, smärtstillande och läkemedel mot cancer. Även läkemedel mot vissa näringsbrister, exempelvis mot järnbrist, kan ge illamående. Om du tror att ditt illamående kan ha orsakats av ett läkemedel:
Ring din läkare som skrivit ut läkemedlet för att få veta om du ska sluta ta det eller ta ett annat.
Om du tar ett receptfritt läkemedel ska du sluta ta det. Kontakta din läkare om du känner att du behöver fortsätta att ta läkemedlet.
Symtom kopplade till illamående
Kräkningar och diarré
Ont i magen
Svettningar
Ökad salivproduktion
Feber
Yrsel
Behandling och egenvård vid illamående
Vad som hjälper mot illamående är olika för olika personer, men det finns flera metoder du kan prova för att kontrollera eller lindra illamåendet. Tips på egenvård vid illamående kan inkludera:
Drick klara drycker.
Ät skonsam mat, exempelvis vitt bröd, kokt ris och buljong.
Undvik friterade, feta eller söta livsmedel.
Ät långsamt och ät mindre portioner med mer frekventa måltider.
Blanda inte varm och kall mat.
Drick vätska långsamt.
Undvik aktivitet efter att ha ätit.
Undvik att borsta tänderna efter att du har ätit.
Avslappningsövningar med djupandning.
När ska man söka vård?
Sök omedelbart medicinsk hjälp om illamåendet åtföljs av symtom på hjärtinfarkt. Symtom på hjärtinfarkt är bland annat tryckande bröstsmärta, intensiv huvudvärk, käksmärta, svettningar eller smärta i vänster arm.
Man bör också söka akutvård om man upplever illamående i kombination med svår huvudvärk, stel nacke, andningssvårigheter eller förvirring. Sök läkarhjälp om du misstänker att du har fått i dig ett giftigt ämne eller om du är uttorkad.
Uppsök läkare om illamåendet har gjort att du inte kunnat äta eller dricka på mer än 12 timmar. Du bör också uppsöka läkare om illamåendet inte går över inom 24 timmar efter att du har provat receptfria läkemedel.
Hur Fasciaklinikerna kan hjälpa dig
Om illamåendet beror på spänningar och adhesioner i fascian som kan uppstå i samband med huvudvärk, kan fasciabehandling hos Fasciaklinikerna vara värt att prova. Behandlingen löser upp spänningar och ökar flödet i fascian. En behandling påverkar också lymfsystemet och cellernas förmåga att avge och ta upp ämnen.
Om du inte vet orsaken till ditt illamående eller om du har drabbats av en allvarlig sjukdom eller skada mot nacke och huvud, ska du undvika fasciabehandling och istället söka läkarvård.
