Diskbråck behandling

Varför får man diskbråck?

Diskarna består vanligtvis av 70 % vatten, men med åldern minskar mängden vatten och diskarna blir då torrare. Mindre mängd vatten och därmed torrare diskar är en orsak till “åldersdegeneration”, det vill säga åldersförändringar. Därför är det ökad risk för diskbråck i högre ålder. När diskarna har svårare att hålla vatten, torkar de ut och som följd blir de skörare. När disken är skör kan skalet spricka, vilket leder till att kärnan buktar ut och trycker på ryggmärgen. Kärnan trycker då även på de nervrötter som går ut mellan kotorna, vilket ger upphov till smärta, domningar, stickningar eller muskelsvaghet. Smärta och symptom kan variera beroende på vart diskbråcket är beläget. Om det exempelvis finns i nacken så kan domningar nå ut till axel, skuldra, arm och hand och fingrar. Är diskbråcket istället i ländryggen så kan smärtan stråla ner i benet och ända ner i tårna, då ischiasnerven kommer i kläm, vilket kallas ischias. Det vanligaste diskbråcket är i ländryggen – ländryggsdiskbråck. Det beror på att ländryggen är mindre stabil då den inte har stöd från bröstkorgen. Det är också möjligt att få diskbråck i hals samt bröstrygg.

Även unga personer kan drabbas av diskbråck, den vanligaste orsaken är då ett trauma, en skada man har varit med om. Rökare är en målgrupp som kan riskera att drabbas av diskbråck eftersom nikotinet försämrar flöde och cirkulation i kroppen genom att dra samman kärlen. Nikotinet påverkar därför också återhämtningsförmåga. I allmänhet går det att hävda att en mindre hälsosam livsstil, övervikt, rökning samt ålder kan öka risken för diskbråck. Diskbråck kan uppstå akut av en skada, eller komma mer smygande efter en långvarig snedbelastning. Det vanligaste är att det kommer smygande och successivt blir värre. Ofta snedbelastar och överbelastar vi ryggen vid tunga lyft eller använder kroppen ensidigt vilket resulterar i att kotorna och diskarna blir mer hoptryckta på en sida. Följden kan så småningom bli ett diskbråck.

Diskbråck är vanligtvis enkelsidigt men det kan också vara dubbelsidigt så att tryck uppstår på nervrötter både på höger och vänster sida.

Diskbråck – hjälper promenader?

Promenader hjälper och underlättar diskbråck. Diskbråck läker ut efter några månader eller ett halvår, av sig självt. När det läker så torkar den utbuktande kärnan bort. Något som gynnar läkningen är rörlighet, därmotsatsen att sitta stilla inte är positivt för läkningen av diskbråck. Man bör undvika ansträngande belastning av ryggen och inte hoppa eller springa. Att röra på sig mjukt och skonsamt med promenader är i regel bra då det stimulerar flöde och näringstillförsel till diskarna och på så sätt stimulerar det även läkning av disken. Då diskbråcket finns i ländryggen, där nervtrycket kan påverka muskelfunktion i ben och fötter, kan det medföra risk att snubbla. Här gäller det att vara uppmärksam på stegen och ta det lugnt så att man inte faller och får nya skador.

Övningar för diskbråck

Har du diskbråck finns det övningar du kan göra som underlättar samt gynnar läkningsprocessen. Till exempel är stabiliserande core-övningar och balansövningar effektiva, då de stärker magmuskler och ryggens små stabiliserande muskler, multifiderna, vilket gör att ryggraden och diskarna avlastas. Vid mycket stillasittande kan höftböjarna bli kortare vilket i sin tur ger större problem och belastar ländrygg, bröstrygg och även halsrygg. Därför är det gynnsamt att göra stretchövningar för höftböjarna samt ständigt reflektera över sin kroppshållning. Stretchövningar kan exempelvis vara utfall, solhälsningar eller yinyoga, där långsamma stretchövningar utövas.

Diskbråck sovställning

Hur bör du sova då om du lider av ett diskbråck? Du kanske vrider och vänder på dig utan att hitta en position som fungerar smärtfritt? Oftast brukar det vara smärtsamt att ligga raklång på rygg eller på mage. När du ligger på mage komprimeras vissa kotor mer vilket kan göra ont. I stället är det betydligt mer skonsamt att ligga på sidan i fosterställning, eftersom du då rundar samt avlastar ryggen mer. Det kan även vara skönt att förslagsvis placera en låda eller en kudde under knäna när du ligger på rygg, så att ben och höft böjs i en 90 graders vinkel, så att ryggen pressas ned mot underlaget.

Diskbråck med nervpåverkan

Diskbråck kan få externa effekter, om vissa nerver kommer i kläm som i sin tur påverkar olika organ i kroppen. Vid diskbråck kan nerver som går ut mellan ryggkotorna hamna i kläm och det kan skapa följdeffekter på andra delar av kroppen. Om nerven är i kläm så kan dess signal bli ojämn. Beroende på vart diskbråcket ligger, kan olika problem uppstå. Signaler till/från olika organ kan påverkas och ge problem med rörelser och andra funktioner samt även påverka känsel i olika områden.

Bör man operera diskbråck?

Operation av diskbråck brukar inte vara ett alternativ i första hand, såvida läget inte bedöms vara väldigt allvarligt. Om smärtan är kraftig och långvarig och löper under flera månader, eller påverkar kontroll av avföring samt urinblåsa, då kan operation av diskbråcket bli aktuellt. Men varje person som drabbas av diskbråck, bör inledningsvis prova behandling före eventuell operation. Att tänka på är att nerven kan skadas på lång sikt om den utsätts för långvarig inklämning, så det gäller att försöka behandla och göra egna övningar och rörelser för att mildra framtida påverkan på nervfunktioner.

Anledningen till att operation bortprioriteras som förstahandsval är att operationer medför risker, bland annat genom sövningsprocessen. Därtill påverkas bindväv och fascia då det blir ärrbildning efter en operation. Vidare ger operationer alltid upphov till stress som kommer att påverka fascians flöde, alltså vätskan runt alla celler, och det påverkar även kollagennätverket. Hela kroppen kommer att utsättas för stresspåslag och en operation är alltid oåterkallelig. Det skapas trauman och ärr i fascian vilket gör det svårare för kroppen att återhämta sig samt läka efteråt. Terapeuter vittnar om att det är svårare att behandla någon som har genomgått en operation, än någon som är skadad eller sjuk men som inte har opererats. Av dessa skäl anses alternativet operation vara en sista utväg, efter att ha provat alla övningar och fasciabehandlingar utan resultat.

Behandling av diskbråck

Behandling av diskbråck kan formuleras som att “det handlar om att hjälpa kroppen att läka”, medan en operation säger snarare att “kroppen är trasig – låt oss fixa det”. Det finns effektiva behandlingar att vidta vid diskbråck. Det går bland annat att stärka kroppen genom rörelse som promenader samt genom att se till att kroppen belastas så balanserat och jämnt som möjligt så att diskarna avlastas. Diskbråcket kan uppstå på grund av en snedbelastning, överbelastning eller trauma och det kan förvärras av korta höftböjare eller en rotation i bäckenet. Då svarar kroppen med att försöka balansera upp obalansen och ytterligare snedbelastning och obalans utvecklas, en ond cirkel. Fasciaklinikernas basbehandling utgörs av en balansering av kroppen, att släppa på det tryck som finns i kroppen på grund av den extra belastning som kroppen dragit på sig för att kompensera ett skadat område. Kroppen kommen att försöka bygga om och stärka upp andra områden för att hantera de svagheter som diskbråcket innebär.

Behandlingens syfte är att återfå den optimala balansen som kroppen ska ha genom att släppa på spänningar så att belastning på rygg och leder fördelas jämnt. Det är viktigt att försöka utreda grundorsaken till obalansen och diskbråcket och sedan åtgärda den. Detta görs samtidigt som man underlättar och tar bort det tryck som kroppen har samlat på sig för att få bukt med diskbråcket.

Behandlingen är mycket behaglig och skonsam och gör inte ont. Fasciaklinikerna har behandlat tusentals personer med diskbråck, vilka har fått hjälp och det är definitivt värt att testa innan man överväger en operation. Behandlingen kan vara tidskrävande då det inte finns en snabb lösning, speciellt om man har gått med obalanser och snedbelastat under många år innan diskbråcket uppstått. Det kräver då flera behandlingar för att bibehålla “rakheten” och balansen, då hållning och balans är väsentligt för att inte snedbelasta kotor och diskar.

Att tänka på är att en nerv som ligger i kläm kan skadas och få försämrad funktion, om inklämning pågår under lång tid, så det gäller att försöka behandla och göra egna övningar och rörelser för att mildra påverkan på nervfunktioner.

Diskbråck ländrygg

Har man diskbråck i ländryggen så kan det ge smärta i nedre delen av ryggen. Ländryggens kotor är de fem kotor som ligger efter bröstkotorna och går ner till korsbenet, sacrum, som består av fem sammanväxta kotor. Diskbråck i ländryggen, kan ge en strålande smärta med stickningar och domningar som strålar ned mot ett ben och ända ner i tårna, så kallad ischias. Du kan få känselbortfall och försämrad muskelfunktion. Det finns även risk för att du får problem med matsmältning och kontroll av urinblåsa eller avföring.

För fler orsaker till ont i ländrygg se separat artikel.

Diskbråck nacke

Diskbråck i övre delen av nacken kan orsaka att du upplever smärta i nacke och mot huvudet. Om diskbråcket ligger i nedre delen av halskotorna, ner mellan C6 och C7, så kan du uppleva smärta i skuldra, axel, arm, hand och fingrar.

Diskbråck i bröstrygg

Diskbråck i bröstrygg kan skapa problem med smärta och stickningar vid skulderbladen, lungor och även påverka andning.

För fler orsaker till ont i ryggen se separat artikel.