Ont i Ljumsken

Varför får man problem med ljumsken?

Ojämna och enformiga kroppsställningar kan ge stela och svaga muskler i ljumsken. Stela och svaga muskler skapar en obalans i styrka och rörlighet mellan höger och vänster kroppshalva. Fungerar inte musklerna optimalt kan de lättare bli överansträngda och orsaka smärta och obehag i ljumsken. 

En framåtlutande kroppsställning under en längre tid som vid utförsåk, hästhoppning, marklyft och knäböj är exempel på aktiviteter där ljumskar utsätts för mycket belastning. Det kräver starka muskler som ska kunna böja på höften, sträcka ut knäna och stabilisera bäckenet.   

Sittande i långa perioder ger korta och spända ljumskar då höftböjare och adduktorer blir korta och stela. Den stora sätesmuskeln, Gluteus maximus blir försvagad. 

Vad är ont i ljumsken ett symtom på?

Att ha ont i ljumsken kan vara ett symptom på att man har drabbats av ljumskbråck (se separat ljumskbråck). Höftledsartros kan också ge smärtor i området kring ljumsken (se separat artikel). Ljumsksmärtor är dock vanligast hos idrottare, där muskulaturen runt ljumskarna såsom höftböjare, adduktorer och magmuskler utsätts för stor belastning. Detta leder till överbelastning och risken för skador som sträckningar och muskelbristningar ökar. 

I ljumsken finns det också gott om lymfkörtlar som kan förstoras och ge smärta. Oftast är det ingen fara att plötsligt drabbas av svullna lymfkörtlar i ljumsken men man ska ha i åtanke att det kan vara ett tecken på allvarligare bakomliggande sjukdomar

Övervikt och graviditet med en stor mage ger en ökad belastning på muskulaturen kring ljumskarna.  

Ont i ljumsken vid graviditet

Vid graviditet sker en stor omställning av kroppens hormonproduktion. Höga mängder av östrogen ger stora förändringar i fascians sammansättning. Produktionen av kollagen typ I minskar och istället bildas det mer av typ III. Fasciastrukturer som ledband, leder och senor blir mjukare och mer rörliga för att så småningom kunna underlätta förlossningsarbetet. En mjukare fascia gör att musklerna runt ljumskar blir utsatt för extra belastning och får jobba ännu hårdare med att stabilisera. Detta kan ge smärta och en känsla av tryck i ljumskområdet. Samtidigt kan också ett foster ge ett ökat tryck ner mot ljumsken. 

Ett utvidgande bäcken med rörligare leder kan skapa smärta hos en del kvinnor. Denna typ av bäckensmärta kallas för foglossning. Fenomenet är inte ovanligt med det kan vara mycket plågsamt och ge starka smärtor och ännu mer begränsad rörlighet. Vanligast är det att man drabbas av foglossning i mitten av graviditeten men det kan uppstå tidigare eller senare än så. Smärtan kan kännas som en strålande eller en huggande känsla i ljumskarna.  

Försök avlasta ryggen när du sitter eller ligger ner. Var också noga med att hålla rygg och bäcken jämnt när du står. Använd gärna bekväma och fotriktiga skor. Undvik att lyfta tungt. Om du måste lyfta är det viktigt att böja på knäna för att minska belastningen på höftböjarna.  Lättare styrketräning för mag- och ryggmuskler samt vattengymnastik kan stärka musklerna. 

När och var ska jag söka behandling för ljumskproblem?

Är du osäker på vart smärtan i ljumskarna kan komma ifrån är det viktigt att kontakta en läkare som kan utreda orsaken.  Problem med inre organ som njurar, urinorgan, testiklar eller äggstockar kan ge smärta i ljumskregionen och kan vara mycket allvarligt.  Beror smärtan i ljumsken på överansträngning av muskler och fasciastrukturer eller av obalanser och snedbelastningar kan Fasciaklinikerna hjälpa dig. Det är bra att söka hjälp så fort som möjligt innan kompensatoriska följdproblem uppstår och gör skadan värre.

Hur går behandling av ljumsksmärtor och problem med ljumske till?

På Fasciaklinikerna görs en analys av hela kroppen för att se vart kompensationer och snedbelastningar finns och hur de har spridit sig. Finns det en primär snedhet i kroppen kan obalanser spridas vidare i kroppen så muskler och senor lättare överansträngs. En fasciabehandling för ont i ljumsken går ut på att balansera kroppen för att göra belastningen på bäckenet mer jämn och på så sätt minska risken för överansträngning. Hela bäckenet korrigeras och höftböjarna behandlas så de mjukas upp och kan slappna av. Även avlastning och balansering av ryggrad och ben görs. Behandlingen sker både manuellt och maskinellt med mjuka vibrationer. Vibrationerna tar bort förtätningar i fascian och sätter igång dess flöde så cellerna lättare kan ta upp avge ämnen. Därmed förbättrar vi kroppens egen förmåga att kunna läka sig själv.  

Ont i ljumsken – Vad kan jag göra själv?

Du kan göra avslappningsövningar med djupandning för att få kroppen att slappna av. Arbeta med diafragman för att stimulera vagusnerven och flödet i kroppen. Jobba med att stärka höftböjarna samt att få dem att slappna av.

Övningar för smärta i ljumske?

Ligg på rygg med benen på en pall, vinklade 90° i höft och knän, armarna ut från sidorna med handflatorna mot taket. Slappna av och djupandas i minst 10 minuter. 

Ställ dig mot en väg och böj knä och höftled i 90 grader. Försök att sitta i minst två minuter. Övningen ska aktivera musklerna i ländryggen.  

Höftlyft. Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i marken. Spänn rumpan och lyft upp bäckenet så du står i en båge. Testa att slappna av i ena skinkan samtidigt som du försöker spänna den andra. Växla mellan att spänna höger och vänster skinka 10-15 gånger. Kom sedan långsamt tillbaka till ursprungspositionen.  Variation: Lyft bäckenet med bara ett ben. Spänn skinkan i fem sekunder och kom ner långsamt och byt ben. Upprepa övningen. Höftlyft stärker sätesmuskulaturen och gör bäckenet stabilt.        

Stretching övningar – ljumske

Stretcha höftböjare.Ta ett steg framåt med valfritt ben och låt det andra benets knä vara i marken. Håll ryggen upprätt. Lägg händerna på höfterna och skjut dina höfter försiktigt framåt tills du känner en stretch. Undvik att falla framåt med ryggen. Håll stretchen i minst 60 sekunder. Byt ben och upprepa. Variation: Ta ett kliv fram och placera foten på en stol, pall eller liknande. Håll ryggen upprätt. Skjut försiktigt fram dina höfter tills du känner en stretch. Håll i minst 60 sekunder. Bytt ben och upprepa.    

Stretcha adduktorerna / insida lår. Stå på knä så brett som möjligt. Ha något mjukt under knäna. Böj dig framåt och placera armbågarna i marken. Försök att föra knäna utåt. Håll stretchen i minst 60 sekunder. Variation: Ligg på rygg och lägg ihop båda hälarna på dina fötter. Dra in dina fötter mot kroppen så mycket du kan och pressa ner rumpan mot golvet samtidigt. Håll stretchen minst 60 sekunder.  

Ljumske – vanliga frågor och svar

Vad beror ont i ljumsken på ?

Oftast är det stela och överansträngda muskler som gör att man får ont i ljumsken.  Ljumskbråck, svullna lymfkörtlar eller om inre organ är påverkade kan göra att man får ont i ljumsken och kan ge allvarliga konsekvenser.  Är man osäker på ursprunget till smärtan ska man söka läkarvård direkt.

Kan jag träna om jag har ont i ljumsken?

Om orsaken till smärtan är stela muskler kan du träna. Det förekommer dock en ökad skaderisk med att träna med stela muskler. En stel muskel har ofta sämre rörlighet och styrka vilket kan leda till att andra muskler kopplas på och kompenserar. Dessa muskler kanske inte är tillräckligt starka eller rörliga för att kunna utföra rörelsen. Om en muskel används “på fel sätt” är risken för överansträngning och muskelbristningar stor. En god idé kan vara att stretcha innan du tränar för att få bättre rörlighet i ljumskarna och minska skaderisken.

Är det farligt att ha ont i ljumsken?

Om orsaken till smärtan är muskulärt är det inget farligt. Om smärtan beror på en allvarlig bakomliggande sjukdom som inte utreds och behandlas kan det bli allvarliga konsekvenser.