Vanliga skador inom ridsport – Förebyggande och Behandling

Ridning är inte bara kul, det är även en sport som tränar hela kroppen. Att rida på en hästrygg innebär inte bara muskelstyrka, man behöver även ha god balans och koordination. Precis som i alla sporter finns det skaderisker inom ridsport. Skador relaterade till ridsport är ofta relaterade till skador av allvarligare karaktär. För att undvika skador krävs det att man undersöker när och hur det sker, att hästarna hanteras på ett så optimalt sätt både med och utan ryttare och att korrekt skyddsutrustning används.
Vanliga typer av skador inom ridsport
Många skador inom ridsport sker oftast i samband med att en ryttare faller av hästen och landar på hård mark. Även förslitningsskador i rygg och axlar är vanligt förekommande. Exempel på vanliga skador relaterade till ridsport är ryggskador, axelskador, handledsskador, fotledsstukningar och huvudskador.
Ryggskador
Många ryttare utvecklar ryggproblem, framförallt i ländrygg och korsrygg. Ridning kan vara stötigt mot bäckenet och för att vävnader runt omkring inte ska ta skada behöver fascian kunna ta upp och leda bort det tryck som den utsätts för. Är ryttarens bäcken ojämnt kommer resten av kroppen följa med i obalansen. Det kommer förändra spänningsmönstret i kroppen och försämra fascians förmåga att sprida trycket vidare. För mycket tryck gör fascian stel och får ett sämre flöde vilket kommer riskera att muskler, skelett och leder lättare förslits och skadas, även på områden som kan vara långt bort från den ursprungliga skadan. Vanliga ryggproblem som uppstår i samband med ridning är stela ryggmuskler såsom höftböjare, värk och smärta i ryggen och även diskskador. Även stela adduktorer kan skapa problem i ryggen.
En ryttare med en ojämn kropp med annorlunda spänningsmönster kommer att spridas vidare till hästens kropp och även förändra dess fascia och rörelsemönster. Hästen blir alltså också negativt påverkad av en ojämn ryttare. Det kommer försämra hästens fysiska och psykiska prestationer med en ökad för att skada sig eller att skada ryttaren.
Axelskador
Många axelskador inom ridning sker i samband med att man kastas av från hästen. Den vanligaste axelskadan är fraktur på nyckelbenet. dislokation av axelled eller dislokation av AC-leden. Oftast är dessa skador av så allvarlig natur på grund av den kraftiga stöten mot marken att kirurgi krävs för att reparera skadan. Även här kan trycket från fallet ledas vidare i kroppen och påverka andra kroppsdelar men även hästen när ryttaren är tillbaka på ryggen.
Handledsskador
Handledsskador sker oftast i samband med att man landar på handleden eller att man tar emot sig med handen. Vid handledsstukningar översträcks ligamenten i handleden så att det uppstår små skador eller i värsta fall att de går av helt. Det höga trycket från fallet kan också orsaka frakturer och senskador i handleden. Även om handledsskadan inte är av allvarlig natur kommer fascian vara stel av trycket som det fick ta emot vid fallet. Det kan påverka ryttarens greppförmåga till det sämre, vilket kan göra det svårare att koordinera och styra hästens prestation. Försämrad funktion i handleden med en stel fascia kan påverka hela armens rörelseaxel då fascian kan sprida trycket vidare och skapa adhesioner och rörelseinskränkningar. En ojämn rörelseaxel gör att muskler, leder och ligament får jobba hårdare med en ökad risk för att bli skadade.
Fotledsstukningar
Fotledsstukningar sker ofta i samband med att man faller av eller blir avkastad av en häst. Under landningen vikts foten in så ledbanden i fotleden översträcks och skadas eller går av helt. Fotledsstukningar kan hindra ryttaren från att rida alls. Rider man med en stukad fotled kan smärtan göra att man skänklar ojämnt, det kan bli svårt att ha god balans på hästryggen och man kan lätt tappa fokus på ridningen. Trycket från fotleden kan även ha spridit sig upp i benet och vidare så ryttarens kropp har blivit ojämn med ett förändrat spänningsmönster i fascian. Detta kan även föras vidare till hästen och göra den ojämn i sin kropp och rörelser.
Huvudskador
Att rida med hjälm kan skydda ryttarens huvud från allvarliga skador vid fall och från hästsparkar. Vanligast är det med hjärnskakningar. Dessa kan variera i svårighetsgrad med det kommer uppstå ett tryck i kraniet och kan störa hjärnfunktionerna tillfälligt eller permanent. Fascian från huvudet kan leda trycket vidare och hamna runt andra kroppsdelar så deras omgivande vävnader också påverkas. Vår hjärna och en stor del av vår ryggrad omges av tre hjärnhinnor som också består av fascia med samma egenskaper. Blir det något stopp i flödet i denna fascia kan det leda till stora problem i det centrala nervsystemet. Man ska aldrig rida med hjärnskakning då risken är större att man faller av igen vilket kan leda till ännu mer allvarliga skador.
Orsaker och riskfaktorer för ridsportskador
Ridning är en sport där det krävs ett samarbete i koordination, balans och muskelkontroll från två individer. Ryttarens kropp måste motstå de höga krafter som hästen utsätts för. Rider man med ojämn hållning kommer det repetitiva arbetet att slita på strukturer som inte är vana eller är byggda för belastningen. En ryttare har exempelvis ofta en för svag coremuskulatur vilket kan orsaka rygg och nackproblem. En ojämn ryttare har det ofta svårare att rida sin häst och det kan leda till allvarliga olyckor.
Förebyggande av ridskador
Det finns flera metoder att förebygga olika ridskador. Många förespråkar stretchning av stela muskler i rygg och ben som en uppvärmning innan man ger sig upp på hästryggen. Även hästen behöver värmas upp. Ordentlig uppvärmning ökar metabol aktivitet, ökar kroppstemperaturen och optimerar neuromuskulär kontroll som förbättrar rörelse och balans.
Efter ridningen behöver man ta hänsyn till sin och hästens återhämtning. Det är viktigt att vila och fylla på med vätska och energi så kroppen får rätt byggstenar.
Då hästen är en egen individ med andra instinkter behöver man hantera dem på ett så optimalt sätt som möjligt för att förebygga ridolyckor, oavsett om den har en ryttare på ryggen eller ej. Ryttaren behöver också använda korrekt skyddsutrustning med rätt passform för att kunna ge så bra skydd som möjligt.
Behandling av vanliga ridskador
Behandlingsmetoder för ridskador är ofta baserat på den struktur som har drabbats så som muskel, ligament, sena eller skelettben. Vanliga behandlingsmetoder kan för enklare skador inkluderar kortare viloperioder, lättare stretching och mjukdelsbehandling. Även RICE-metoden kan användas. Vid lindrigare smärta kan receptfria smärtstillande mediciner användas. Vid allvarligare skador kan immobilisering via ortoser eller gips krävas. Ibland kan fysioterapi krävas där ryttaren följer ett särskilt anpassat program för just den diagnostiserade skadan. Fysioterapin gör att ryttaren kan på bästa sätt återgå till sitt ridande utan risk att dra på sig ytterligare skador men även hindra att den gamla skadan rivs upp igen. Även kirurgi kan behövas för att reparera svåra skador som efterföljs av en längre period fysioterapi. Om smärtan är för stor kan en läkare skriva ut starkare smärtstillande mediciner.
Rehabilitering och återgång till ridning
En viktig del att ha med när det gäller rehabilitering är att ta hänsyn till hur kroppens muskuloskeletala system anpassar sig till ridning och hur ridning påverkar det. Vid skador ställs kliniska diagnoser med associerade terapier som har fokus på muskel, sena eller skelettben. Rehabilitering och återgång till ridning innebär ofta träningsprogram baserade på progressiv belastning som är anpassat till individuella krav. Det kan vara olika former av excentrisk träning, coreträning, dynamisk stabilisering och muskelaktivering. Trots att det inte finns mycket data på hur fascian påverkar återgåendet till aktivitet, föreslås en behandling som fokuserar på att ge specifikt stimuli till bindväven som skulle kunna snabba på återhämtningen.
Ett förslag är att använda manuella tekniker i rehabiliteringen för att stimulera muskeln till att den återgår från ett högt spänt läge ett mer lågt. Vid skador är det även viktigt att se över effekten av artrofibros (överdriven ärrvävnad) om man väljer att immobilisera och skydda skadan.
Hur vårt specialistteam på Fasciaklinikerna kan hjälpa dig
På Fasciaklinikerna har vi en helhetssyn för behandling av ridskador. Vårt team av terapeuter använder sig av fasciaterapi, en mycket effektiv friskvårdsbehandling. Fascian är det nätverk av bindväv som sammanbinder och genomtränger allt i vår kropp. Alla celler, vävnader (till och med benvävnad), muskler och organ innehåller fascia.
En fasciabehandling fokuserar på att lösa upp spänningar och adhesioner i fascian och att öka dess flöde. På så vis kan vi balansera kroppen så att smärta minskar, förbättra styrka och öka rörligheten. Minskat tryck och ökat flöde i fascian gör också att cellmembranen lättare kan ta upp näring och avger avfallsprodukter. Behandlingen ger en behaglig avslappning och gör inte ont. Ökad cirkulation med jämnare belastning kan gynna kroppens egen läkning. En mer jämn belastning gör dessutom att kroppens strukturer inte utsätts för överdrivet slitage, vilket minskar risken att dra på sig ytterligare skador. Även hästens prestation förbättras då en jämn ryttare inte skapar snedbelastning hos hästen. Det minskar risken för att hästen ska dra på sig skador.
Under ett besök gör vi en analys av hela kroppen för att se vart kompensationer och snedbelastningar finns och hur de har spridit sig. Finns det en obalans i kroppen finns det risk att de sprids vidare och påverkar andra strukturer som muskler och leder. Det är därför det är mycket viktigt att snabbt söka hjälp så fort du får några symtom.
Genom att kombinera traditionell medicinsk behandling med fasciabehandling strävar vi efter att optimera din återhämtning och minimera risken för att dra på dig ytterligare skador. Besök vår webbplats för mer information och boka en konsultation idag!