Träna Bort Artros

Kan Man Träna Bort Artros?

Det finns en del förvirring och missuppfattning kring begreppet ”träna bort” artros. Det är viktigt att förstå att artros är en kronisk sjukdom som innebär permanent skada på ledbrosket. Således kan träning inte bota sjukdomen eller återställa det skadade brosket till sin ursprungliga form. Trots detta spelar fysisk aktivitet och regelbunden träning en viktig roll i hanteringen av artros och kan bidra till att lindra symtom, förbättra ledens funktion och förbättra livskvaliteten för personer med artros.

Rollen av Fysisk Aktivitet i Hanteringen av Artros

Fysisk aktivitet, inklusive regelbunden träning, har visat sig ha flera fördelar för personer med artros. Träning kan bidra till att minska smärta genom att frisätta endorfiner, kroppens naturliga smärtlindrare. Regelbunden träning kan också förbättra muskelstyrka och stabilitet kring den drabbade leden och därmed minska belastningen på ledbrosket. Regelbunden träning kan även hjälpa till att förbättra ledens rörlighet och funktion. Det kan också förbättra balans och koordination, vilket kan minska risken för fall och skador. För personer med artros i stora viktbärande leder, som knän eller höfter, kan det vara särskilt värdefullt att minska belastningen. Genom att upprätthålla en hälsosam vikt eller minska övervikt kan man minska belastningen på leden och därigenom lindra smärta och förbättra funktionen.

Varför Träning Inte Kan ”Bota” Artros

Det är viktigt att vara realistisk när det gäller träning och artros. Träning kan vara mycket fördelaktigt för att lindra symtomen och förbättra funktionen i leden, men det kan inte bota själva sjukdomen eller återställa det skadade ledbrosket. Artros innebär permanent skada på ledbrosket. Artros är en progressiv sjukdom, vilket innebär att den kan fortsätta att utvecklas över tid. Träning och andra behandlingar kan dock hjälpa till att fördröja sjukdomsutvecklingen och lindra symptomen. Det är därför viktigt att ha realistiska förväntningar och vara medveten om att träning kan ge lättnad och förbättringar, men det kan inte bota artros i sig.

Rekommenderade Träningsmetoder för Artros

Det finns olika typer av träning som kan vara särskilt fördelaktiga för personer med artros. Här är några rekommenderade träningsmetoder:

Lågintensiv aerob träning, såsom gång, cykling eller simning, kan vara bra aktiviteter för personer med artros då de ger en låg påverkan på lederna. De förbättrar även konditionen, främjar viktminskning och förbättrar cirkulationen.

Styrketräning är viktigt för att stärka musklerna runt de drabbade lederna och samt ge stabilitet och stöd. Det kan inkludera övningar där man använder sin kroppsvikt, hantlar, resistansband eller maskiner. Det är viktigt att träna alla stora muskelgrupper, inklusive ben, armar, bål och rygg.

Stretching och flexibilitetsövningar är viktiga för att förbättra rörligheten i leder och muskler. Stretching kan göras både före och efter träning för att förbereda musklerna och minska risken för skador.

Balansträning är viktigt för att förbättra balans och koordination, särskilt för personer med artros i benen eller höftlederna. Övningar som inkluderar balansbräda, balansboll eller yoga kan hjälpa till att stärka musklerna och förbättra kroppskontrollen.

Det är viktigt att komma ihåg att träning bör anpassas till den individuella situationen och behoven hos personen med artros. Det är alltid bäst att rådfråga en läkare, fysioterapeut eller annan sjukvårdspersonal för att få anpassade träningsrekommendationer baserat på artrosens allvarlighetsgrad, den drabbade leden och den individuella fysiska förmågan.

Fasciabehandling som Komplement till Träning

Fasciabehandling är en form av behandling som fokuserar på att lösa upp spänningar och obalanser i fascian i vår kropp. Fascian är det tätt sammankopplade multidimensionella nätverket av bindväv som omger muskler, leder och organ i kroppen. Fasciabehandling kan användas som ett komplement till träning för personer med artros för att förbättra ledens rörlighet, minska smärta och förbättra muskelbalansen runt den drabbade leden. Behandlingen utförs av professionella terapeuter, som alla har en stor erfarenhet av fasciabehandlingar. Terapeuterna kan skapa en individuell behandlingsplan baserad på den specifika artrosen och individens behov. Behandlingen kan kombineras med regelbunden träning och andra behandlingsmetoder för att maximera resultatet och förbättra ledhälsan.

Sammanfattning

Att träna bort artros är inte möjligt då det är en kronisk sjukdom som innebär permanent skada på ledbrosket. Dock spelar fysisk aktivitet och regelbunden träning en viktig roll i hanteringen av artros. Träning kan bidra till smärtlindring, ökad rörlighet och därmed förbättrad i lederna. Det är viktigt att ha realistiska förväntningar och förstå att träning inte kan bota sjukdomen. Regelbundna fasciabehandlingar kan vara ett värdefullt komplement till träning för personer med artros. Genom att arbeta med fascian kan behandlingen hjälpa till att förbättra ledhälsan och lindra symptom på artros. Det är viktigt att rådfråga en läkare, fysioterapeut eller annan sjukvårdspersonal för att få individuella rekommendationer om träning och fasciabehandling baserat på den individuella situationen. Att leva med artros kan vara utmanande, men genom att använda en kombination av träning, behandling och livsstilsförändringar kan man förbättra sin ledhälsa och livskvalitet. Kom ihåg att varje individ är unik, och det är viktigt att hitta en behandlingsplan som passar ens behov och mål.

Glyn-Jones, S., Palmer, A. J., Agricola, R., Price, A. J., Vincent, T. L., Weinans, H., & Carr, A. J. (2015). Osteoarthritis. The Lancet, 386(9991), 376-387. Länk till studien

För avsnittet om rollen för fysisk aktivitet i hanteringen av artros, se följande studier:

Uthman, O. A., van der Windt, D. A., Jordan, J. L., Dziedzic, K. S., Healey, E. L., Peat, G. M., & Foster, N. E. (2013). Exercise for lower limb osteoarthritis: systematic review incorporating trial sequential analysis and network meta-analysis. BMJ, 347, f5555. Länk till studien

Zhang, W., Nuki, G., Moskowitz, R. W., Abramson, S., Altman, R. D., Arden, N. K., … & Tugwell, P. (2010). OARSI recommendations for the management of hip and knee osteoarthritis: Part III: Changes in evidence following systematic cumulative update of research published through January 2009. Osteoarthritis and Cartilage, 18(4), 476-499. Länk till studien

Om du vill hänvisa till artrosens progressiva karaktär och varför träning inte kan bota det, kan du hänvisa till:
Litwic, A., Edwards, M. H., Dennison, E. M., & Cooper, C. (2013). Epidemiology and burden of osteoarthritis. British Medical Bulletin, 105(1), 185-199. Länk till studien

För avsnittet om rekommenderade träningsmetoder för artros, se följande studier:

Fransen, M., McConnell, S., Harmer, A. R., Van der Esch, M., Simic, M., & Bennell, K. L. (2015). Exercise for osteoarthritis of the knee: a Cochrane systematic review. British Journal of Sports Medicine, 49(24), 1554-1557. Länk till studien

Regnaux, J. P., Lefevre-Colau, M. M., Trinquart, L., Nguyen, C., Boutron, I., to=ChatGPT<|im_sep|>För att bekräfta och stödja informationen i denna artikel, här är några vetenskapliga referenser och källor som kan användas:
”Osteoarthritis”, MedlinePlus, U.S. National Library of Medicine. Länk: https://medlineplus.gov/osteoarthritis.html (Denna källa ger grundläggande information om artros, inklusive dess symptom, orsaker och behandlingsmetoder.)

Fransen M, McConnell S, Harmer AR, Van der Esch M, Simic M, Bennell KL. ”Exercise for osteoarthritis of the knee: a Cochrane systematic review.” Br J Sports Med. 2015;49(24):1554-1557. Länk: https://bjsm.bmj.com/content/49/24/1554 (Denna forskningsstudie visar fördelarna med fysisk träning för patienter med knäartros, inklusive smärtlindring, förbättrad funktion och ökad rörlighet.)

”Arthritis and Exercise”, American College of Rheumatology. Länk: https://www.rheumatology.org/I-Am-A/Patient-Caregiver/Diseases-Conditions/Living-Well-with-Rheumatic-Disease/Arthritis-and-Exercise (Denna källa ger rekommendationer för fysisk träning för patienter med artros och andra reumatiska sjukdomar.)

Bannuru RR, Osani MC, Vaysbrot EE, et al. ”OARSI guidelines for the non-surgical management of knee, hip, and polyarticular osteoarthritis.” Osteoarthritis Cartilage. 2019;27(11):1578-1589. Länk: https://www.oarsi.org/education/oarsi-guidelines/management-osteoarthritis-second-edition (Dessa riktlinjer från Osteoarthritis Research Society International (OARSI) ger rekommendationer för icke-kirurgisk hantering av artros, inklusive fysisk aktivitet.)

Rice DA, McNair PJ, Lewis GN. ”Mechanisms of Pain Reduction by Manual Therapies: A Review and Theoretical Framework.” Clin J Pain. 2019;35(12):1011-1025. Länk: https://journals.lww.com/clinicalpain/Fulltext/2019/12000/Mechanisms_of_Pain_Reduction_by_Manual_Therapies_.8.aspx (Denna vetenskapliga artikel diskuterar mekanismerna bakom smärtlindring genom manuell terapi, vilket skulle inkludera fasciabehandlingar.)

Observera att dessa källor är tillgängliga på engelska, och vissa kan vara bakom en betalvägg eller kräva specialåtkomst för fulltextversionen. Vissa länkar kanske inte fungerar beroende på platsen för åtkomst, och det kan krävas ytterligare forskning för att hitta tillgängliga öppna åtkomstkällor på svenska.