Vanliga skador inom tennis – Förebyggande och Behandling

Tennis är en sport som kräver att man är snabb, både i kroppen och i huvudet. Det gäller att alltid vara uppmärksam på bollen och få till ett så bra slag som möjligt. Repetitiva explosiva sprintar och servrar åt alla riktningar kräver mycket av kroppen. Utförs dessa rörelser flera gånger om dagen, under en längre period kommer de involverade biologiska strukturerna (leder, ligament/ ledband, nervvävnad och myofasciala strukturer) förändras för att anpassa sig efter de belastningar och tryck som de utsätts för. Anpassningarna gör att kvaliteten på de specifika rörelsemönster inom tennis maximeras, vilket leder till förbättring av prestation i sporten. Dock kan anpassningarna förändra musklernas spänningsmönster och kan under vissa omständigheter leda till onormal belastning eller överbelastning av de involverade strukturerna.
För att kunna förebygga och rehabilitera skador relaterade till tennisspel, är det viktigt att förstå hur kroppen och fascian mekaniskt anpassar och bygger om sig för att kunna möta de fysiska kraven som sporten kräver. Det är också viktigt att tidigt introducera metoder för träning och återhämtning som gör att skadade och svaga muskler stärks, men även att fascianätverket kan byggas om och stärkas multidimensionellt. Fascian är den vävnad som finns utanför cellerna, den cellulära matrixen. Detta nätverk finns överallt i vår kropp och sammanbinder alla kroppsdelar och system med varandra.
Vanliga skador som tennisspelare kan drabbas av är tennisarmbåge, muskelbristningar i rotatorkuffen, senskador i rotatorkuffen, handledsskador, knäskador och fotledsstukningar.
Vanliga typer av skador inom tennis
Tennisarmbåge: Orsakas av överanvändning av underarmens sträckmuskler, så kallade extensorer som fäster på armbågens utsida. Det repetitiva arbetet från underarmen gör att senan överansträngs och får små skador som kan bli inflammerade.
Axelskador: Svagheter i rotatorkuffens muskler i samband med att den består av tunn epimysisk fascia gör att den lätt kan drabbas av bristningar av tennisspel. Svaga och utmattade muskler i rotatorkuffen kan även orsaka att senor utsätts för skador och kan i värsta fall slitas av.
Knäproblem: Plötsliga sprintar och snabba vändningar kan påverka knäleden negativt. Strukturer ofta drabbas är det främre korsbandet (ACL), inre kollateralligamentet (MCL), inre menisken och knäskålssenan.
Handledsskador: Dålig slagteknik och dåligt passande tennisracket nöter på handledens strukturer. Vanliga skador i handleden är karpaltunnelsyndrom, inflammation i senor och handledsstukningar.
Fotledsstukningar: Snabba vändningar inom tennis gör att ligamenten på utsidan av fotleden sträcks ut. Dålig fotplacering kan leda till svåra fotledsstukningar där ligamenten översträcks eller går av.
Tennisarmbåge
Kallas också för lateral epicondylit. Tennisarmbåge innebär inflammation i senan från underarmsmusklerna som fäster på armbågens utsida. Oftast är överanvändning av underarmens sträckmuskler som orsakar besvären. Det repetitiva arbetet från underarmen gör att senan överansträngs och får små skador som kan bli inflammerade. Även fall på armen kan orsaka tennisarmbåge.
Symtom: Smärta, svullnad och värme på armbågens utsida som kan spridas uppåt eller nedåt i armen. Vid användning ökar smärtan, särskilt när man greppar något och vrider armen samtidigt. Det kan även göra ont att försöka sträcka ut armbågen.
Axelskador
Med axelledens stora rörelseomfång med endast ett ligament och dess repetitiva användning under tennisspel, kräver mycket av att de omgivande musklerna och senorna från rotatorkuffen. Många spelare har ofta svagheter i överkroppen som kompenseras med att ta ut mer kraft i axlarna. Svagheter i rotatorkuffens muskler, i samband med att den består av tunn fascia, kan göra att den lätt drabbas av bristningar under spelet. Svaga och utmattade muskler i rotatorkuffen kan även orsaka att senor utsätts för skador och kan i värsta fall slitas av. Ju mer utmattad en muskel och sena är desto lättare kan de skadas.
Symtom: Smärta vid rörelser av axelleden. Framför allt när man för armen framför kroppen, ovanför huvudet eller åt sidan. Svaghetskänsla i axeln är också vanligt. Det kan också göra ont att ligga på den skadade axeln. Vid senruptur kan man höra ett knäppande ljud vid skadetillfället. Även blåmärken kan uppträda på det skadade området.
Knäproblem
I tennis krävs det plötsliga snabba sprintar och även snabba vändningar. Strukturer som ofta drabbas är det främre korsbandet (ACL), inre kollateralligamentet (MCL), inre menisken och knäskålssenan.
Det främre korsbandet i knäleden är det ledband som ofta skadas, särskilt hos kvinnor. Det typiska förloppet för en korsbandsskada är att ett hyperextenderat (helt utsträckt) knä, med foten fixerad i marken, utsätts för en våldsam vridning. Kraften får knäleden att inåtrotera så den hamnar utanför sitt normala rörelseomfång. På grund av ledytornas utformning kan normalt bara inåtrotering av knä ske vid böjt läge. I ett utsträckt knä är lårbenet låst mot skenbenet. Skademekanismen för menisker och inre kollateralligament är oftast väldigt lik som vid inre korsbandsskada där en våldsam vridning i knäleden förekommer.
Symtom på ligament och meniskskador: Plötslig smärta och svullnad i knäet vid skadetillfället. Eventuellt kan man höra ett knäppande ljud eller uppleva en vridande känsla i knät. Det kan vara svårt att sträcka ut knät. Man kan uppleva en skarp smärta när man sitter på huk eller vrider knät. Det är vanligt att man upplever smärta vid beröring och smärta med mekaniska symtom som låsningar och upphakningar. Ofta uppträder en känsla av svaghet och att knät viker sig.
Handledsskador
Repetitiva slag med dålig teknik, där handleden jobbar mer isolerat i samband med hårda bollar, kan göra att de omgivande strukturerna nöts och skadas. Även ett racket med dålig passform i handen kan leda till att handleden lättare överansträngs. Problem som karpaltunnelsyndrom, seninflammation på handledens fram- eller baksida förekommer ofta. Dåliga slag och även fall kan ge stukningar där ligamenten i handleden översträcks och skadas.
Symtom på handledsskador: Smärta, svullnad och värme i handleden. Svårt att röra handleden. Smärtan kan gå upp i armen eller ut i fingrarna så greppförmågan påverkas. Man kan uppleva en känsla av svaghet i handleden. Ibland kan knäppningar höras. Vid karpaltunnelsyndrom kan man även uppleva stickningar, bränningar eller domningar i fingrarna.
Fotledsstukningar
Fotledsstukningar är en av de vanligaste skadorna inom tennis. Ofta sker fotledsstukningar i samband med snabba vändningar där ligamenten sträcks ut på utsidan av fotleden. Dålig fotplacering kan leda till att fotleden under en kort tid sträcks ut för mycket och befinner sig utanför normalt rörelseomfång, utan att ledhuvudet går ur ledpannan. Detta gör att ligamenten översträcks så att de skadas eller i värsta fall går av.
Symtom; Smärta, svullnad och stelhet av fotleden med värmeökning. Man kan ha svårt att belasta foten. Vid svåra stukningar kan blåmärken uppträda på skadeområdet.
Orsaker och riskfaktorer för tennisskador
Optimering av sitt tennisspel innebär ökad träningsbelastning och minskning av viloperioder, vilket driver en process av fysiologiska anpassningar associerat med progressiva och stadiga förändringar i muskler, muskelfascia och senor.
Efter att ett område har utsatts frekvent av högintensiv belastning, ingår förutom mekanisk anpassning också en ihållande låggradig inflammationsreaktion i fascian. Sådana mikro-inflammationer gör att kollagensyntesen ökar och fascians viskoelasticitet minskar. Sämre viskoselasticitet gör att våra kroppsrörelser blir stelare. Vid tennisspel, där hela kroppen samarbetar, kan en försämrad lokal elasticitet leda till att andra strukturer får jobba mer och riskerar att överansträngas. En sämre lokal elasticitet förhindrar även kroppens förmåga att kunna absorbera krafter, vilket i sin tur ökar risken för skador i det muskuloskeletala systemet. I tennis kommer en stel överkropp försvåra samarbetet mellan över och underkropp vilket gör att mer arbete av axlar och armar krävs för att få till ett ordentligt slag. Låter man det fortgå kommer muskel-och senstrukturer skadas och man kan bli tvungen att avstå från sitt tennisspelande. Obalanser i muskelstyrka från både över och underkropp kan också öka risken för skador, särskilt runt axelleden.
Även brist på uppvärmning och näringsfattig kost kan öka skaderisken för tennisspelare.
Förebyggande av tennisskador
Det finns flera metoder att förebygga olika tennisskador. Många förespråkar stretchning av stela muskler i axlar, armar och ben.
En annan metod att förebygga överbelastning och skador i tennis, är att använda sig av kinsesologitejp/elastisk tejp inför träning och spel för att stabilisera leder och avlasta muskler och senor.
Ordentlig uppvärmning som löpning med varierande intensitet ökar metabol aktivitet, ökar kroppstemperaturen och optimerar neuromuskulär kontroll som förbättrar rörelse och balans.
En annan viktig metod för att förbereda kroppen för de stereotypiska rörelserna i tennis är via dynamiska stretchar med hänsyn till myofascian (muskelfascia). Även att utföra rörelsemönster som ingår i tennis, med progressiv ökning i komplexitet och intensitet förbereder kroppen. Det kan vara plötsliga riktningsändringar, faser med acceleration och deceleration, både med eller utan racket.
Efter match behöver man ta hänsyn till kroppens återhämtning. Det är viktigt att fylla på med vätska och energi så kroppen får rätt byggstenar.
Att främja cirkulationen kan optimera ens fysiologiska och metaboliska status. Det kan vara lågintensiva aerobiska aktiviteter som inte är tennisspecifik, som cykling där lederna inte utsätts för så högt.
Behandling av vanliga tennisskador
Behandlingsmetoder för tennisskador är ofta baserat på den struktur som har drabbats som muskel, ligament, sena eller skelettben. Vanliga behandlingsmetoder kan för enklare skador inkluderar kortare viloperioder, lättare stretching och mjukdelsbehandling. Ibland kan receptfria smärtstillande mediciner användas. Vid allvarligare skador kan immobilisering via ortoser eller gips krävas. Ibland kan fysioterapi krävas där spelaren följer ett särskilt anpassat program för just den diagnostiserade skadan. Fysioterapin gör att spelaren kan på bästa sätt återgå till sitt spel utan risk att dra på sig ytterligare skador men även hindra att den gamla skadan rivs upp igen. Även kirurgi kan behövas för att reparera skadan som efterföljs av en längre period fysioterapi. Om smärtan är för stor kan en läkare skriva ut starkare smärtstillande mediciner.
Rehabilitering och återgång till tennis
En viktig del att ha med när det gäller rehabilitering är att ta hänsyn till hur kroppens muskuloskeletala system anpassar sig till tennis. Vid skador ställs kliniska diagnoser med associerade terapier som traditionellt har fokus på muskel, sena eller skelettben. Rehabilitering och återgång till spel innebär ofta träningsprogram baserade på progressiv belastning som är anpassat till individuella krav. Det kan vara olika former av excentrisk träning, coreträning, dynamisk stabilisering och muskelaktivering. Forskare inom idrottsvetenskap menar att rehabiliteringen behöver optimeras då träning med hög belastning krävs för att optimera sportprestation.Trots att det inte finns mycket data på hur fascian påverkar återgåendet till aktivitet, föreslås en behandling som fokuserar på att ge specifikt stimuli till bindväven som skulle kunna snabba på återhämtningen.
Ett förslag är att använda manuella tekniker i rehabiliteringen för att stimulera muskeln till att den återgår från ett högt spänt läge ett mer lågt. Vid skador är det även viktigt att se över effekten av artrofibros (överdriven ärrvävnad) om man väljer att immobilisera och skydda skadan.
Hur vårt specialistteam på Fasciaklinikerna kan hjälpa dig
På Fasciaklinikerna har vi en helhetssyn för behandling av tennisskador. Vårt team av terapeuter använder sig av fasciaterapi, en mycket effektiv friskvårdsbehandling. Fascian är det nätverk av bindväv som sammanbinder och genomtränger allt i vår kropp. Alla celler, vävnader (till och med benvävnad), muskler och organ innehåller fascia.
En fasciabehandling fokuserar på att lösa upp spänningar och adhesioner i fascian och att öka dess flöde. På så vis kan vi balansera kroppen så att smärta minskar, förbättra styrka och öka rörligheten. Minskat tryck och ökat flöde i fascian gör också att cellmembranen lättare kan ta upp näring och avger avfallsprodukter. Behandlingen ger en behaglig avslappning och gör inte ont. Ökad cirkulation med jämnare belastning kan gynna kroppens egen läkning. En mer jämn belastning gör dessutom att kroppens strukturer inte utsätts för överdrivet slitage, vilket minskar risken att dra på sig ytterligare skador.
Under ett besök gör vi en analys av hela kroppen för att se vart kompensationer och snedbelastningar finns och hur de har spridit sig. Finns det en obalans i kroppen finns det risk att de sprids vidare och påverkar andra strukturer som muskler och leder. Det är därför det är mycket viktigt att snabbt söka hjälp så fort du får några symtom.
Genom att kombinera traditionell medicinsk behandling med fasciabehandling strävar vi efter att optimera din återhämtning och minimera risken för att dra på dig ytterligare skador. Besök vår webbplats för mer information och boka en konsultation idag!